DeWolff testar nya vägar att nå ut med sin musik

Reklam

Grabbarna Robin Piso, brödern Luka och Pablo van de Poel i DeWolff hanterar dagens situation på ett lite annorlunda sätt. Istället för att deppa ihop när de inte kan vara ute och spela kom de upp med idén till Wolffpack. Här kan de dela med sig av sina nya alster till sina fans. Vi ringer upp Pablo som är halvvägs igenom sin middag efter en dag i studion med bandet. Han säger att det är ok så vi passar på och ställer honom några frågor.

Hur kom idén med Wolffpack upp?

Det är två sidor av historien bakom Wolffpack. Den första är att vi vanligtvis släpper ett album och sen ger oss ut på turné där vi spelar låtarna från albumet. Men nu när allt är stängt p.g.a. Coronaviruset så tänkte jag att nu har vi ingen möjlighet att sälja några album. Thats fucked up. Då började jag fundera över vad kan vi göra om den här pandemin sträcker sig över en lång tid. Hur kan vi hitta ett bättre sätt att sälja vår musik på? Sättet alla gör det på nu är ett trasigt system. För idag kan man lyssna till all musik gratis. Men du säljer även samma musik 20 euros då det finns musikentusiaster som köper skivorna. De flesta resonerar som så att om du kan få kaffe för tre euros på ett ställe och på ett annat gratis. Då går alla till stället som ger bort kaffet gratis. Utom några som vill ha kaffet med extra kvalité. Jag tror att det är på liknande sätt med hur albumförsäljningen har blivit förstörd.

Hur ska man då kunna ändra på det?

Vi kanske inte har ändrat på det men gjort något i alla fall. Den andra sidan är att när karantänen startade så var jag full av inspiration. Det var bara att köra på. Efter att jag hade skrivit fem låtar tyckte jag att vi skulle ge oss av till studion och spela in nytt material. Vi älskar att vara i studion och spela in nya grejer. Nu var den perfekta perioden att göra det. Dessa två saker tillsammans fick mig att fundera över hur vi skulle kunna kombinera dessa två saker. Då kom idén med Wolffpack upp.

Var idén från början det som nu är Wolffpack?

Från början var tanken att folk skulle prenumerera under ett år för tio euros per månad. Sen tänkte vi att det är en för lång period och då kortade vi ner det till fyra, tre månader. Det var så dess existens började.

Och det kommer att bli en vinylare…

Det kommer bli en LP. Men nu är låtarna digitala. Prenumeranterna får tre nya låtar varannan vecka. Det är digitala high resolution Wolff-filer. Vi gör även videos till alla låtarna. I september så har man fått omkring femton, sexton låtar. Alla prenumeranter får sedan välja ut vilka tio låtar som de gillar mest och de tio som flest gillar pressar vi på vinylen. Endast för Wolffpack medlemmarna. Vinylen ingår självklart i priset när du prenumererar.

Hur kommer du känna det om inte din favoritlåt kvalar in till vinylen?

Det är en bra fråga. Men, vi kommer att ge ut ett normalt album några månader senare som har de låtar som vi tycker är de bästa. Wolffpack vinylen kommer bli en superexklusiv färgad vinyl. Det som är riktigt coolt är att i dagsläget bara gjort dessa sex låtar klara, så man kommer vara med i processen under dessa månader. Idag har jag spenderat hela dagen i studion med att mixa den sjunde låten som snart släpps. De som väntar på vanliga albumet får hålla ut till januari för att få höra ny musik från oss.

Och i dessa dagar behöver man få höra bra musik…

Det var vad vi tänkte och att istället för att ge ut allt på en gång så kan vi ge ut små bitar av god musik varannan vecka.

Kommer ni släppa några av dessa låtar framöver som officiella digitala singlar?

I oktober tror jag att vi kommer släpa vår första singel och sen efter att albumet har givits ut i januari kommer vår andra singel. Tror att det blir så, men är inte helt säker på det ännu.

Ni kommer att ha gästartister med er på det albumet, är det svårt att spela in med dem under rådande omständigheter?

Inte alls. De musiker som vi jobbar med känner vi väl och vi frågade dem för de är riktigt duktiga. De inspirerar oss. Varje gång som vi skickat en låt till nån av dem som t ex Ian Peres (ex – Wolfmother) och får den i retur så blir vi glatt överraskade. Han har gjort nåt med låten som vi aldrig skulle kunna ha tänkt oss, han har lagt till sin egna speciella grej till den. Det är en av de mest coola sakerna med den här Wolffpack saken.

Om jag går tillbaka lite i tiden till albumet Tascam Tapes, hur fick ni idén att spela in ett album på det sättet?

Idén för det albumet var att vi skulle skriva de bästa låtarna och spela in dem på det bästa sätt vi kunde göra det på. Vilket är ett trevligt sätt att göra det på, men konceptet för albumet var inte så speciellt i sig. Då funderade vi på om det inte vore kul att spela in ett helt album med de begränsningar som en Tascam Porta Two har innebär. Vi var ute på en lång turné och jag hade min Tascam, vilken varit i min ägo under en lång period, och tänkte att det vore cool att spela in ett album på den. Vi testade och vi gjorde det!

Kan det hända att nån låt från det albumet blir inspelat igen, men i en vanlig studio framöver?

Nej, jag tror inte det. Vi har släppt två av de låtarna som en Record Day special. Då framförde vi dem live med oss tre på gitarr, bas och trummor istället för trumsamplingen som vi använde på Tascam Tapes. Det blev en väldigt annorlunda version. Men vi har inga planer på att spela in dessa låtar igen för de är låtar på sitt speciella sätt och vi gillar dem som de är nu. Kanske vi släpper ett live album, om vi kan spela live igen, och då kommer du att få höra dessa låtar i en väldigt annorlunda version.

Hur länge har ni spelat ihop i bandet?

Vi har spelat ihop i tretton år nu. Luka trummisen är min bror så vi har varit tillsammans för evigt förstås. Robin är en god vän till oss som vi träffade för omkring sjutton år sedan när vi spelade på en ungdomsgård. Jag var nio år och spelade gitarr i bandet och Robin spelade bas. Efter ett tag började han spela piano. Vi frågade om han ville jamma med oss och det föll väl ut. Efter vi jammat ihop fem gånger bestämde vi oss för att bilda ett band ihop och spela inför publik. Det var så bandet bildades.

Var bandets namn redan då DeWolff?

Nej, det var det inte. På den tiden var vi väldigt inne i filmen Pulp Fiction. Tycker fortfarande att det är en av de bästa filmerna någonsin. En av karaktärerna i filmen kallas Mr Wolff och det är därifrån bandnamnet kommer

När man spelat så länge ihop i ett band måste det nästan bli som en familj…

Definitivt. I grund och botten är vi en familj. Det är en häftig sida av det. Det är som ett lyckligt äktenskap där du kan vara dig själv, göra din sak, prova nya saker och det är ok med de andra.

Hur går det till när ni skriver låtar?

Det är lite olika. Till Wolffpack skrev jag många låtar hemma då alla var satta i karantän. Jag började skriva låtar som en galning. En del av dem gjorde jag klart medan andra hade jag gjort klart till 50 procent. De tog jag med till grabbarna och sa att de här kan vi jobba ihop på och då skrev vi resterande 50 procenten tillsammans. På våra tidigare plattor har vi skrivit allt tillsammans.

Vilka är dina egna favoritartister?

Oj det är många. När jag började spela musik lyssnade jag på Led Zeppelin, Deep Purple, Doors, Pink Floyd. Senare förflyttade mitt fokus mer mot amerikansk musik som The Band, The Black Crowes, Bobby Charles etc. Mycket tidigt sjuttiotal som Neil Young. Men jag gillar även att lyssna på artister som Jeff Beck och Free. Brittisk bluesrock mixat med southernrock. Little Feat är ett av mina favoritband.

Har ni spelat i Sverige nån gång?

Nej, men jag skulle älska att få göra det.

Tänkte på er låt Northpole Blues, låter som något som ligger nära Sverige…

Hade nästan glömt bort den låten. Idén till den var att om man var på nordpolen spelar det ingen roll i vilken riktning du går så går du alltid söderut. I Amerika säger man att när saker går söderut så går saker dåligt. Då tänkte jag att det vore en häftig idé för en låt.