Stefan Nykvist vill att musiken ska vara äkta

När Stefan Nykvist lämnade Larz-Kristerz 2013 trodde nog ingen att det skulle ta så lång tid innan han skulle kliva tillbaka ut i rampljuset igen, inklusive honom själv. Men nu, efter sju år var det äntligen dags för hans första album i eget namn som gavs ut i september. Vad var det som gjorde att det tog så lång tid innan skivan kom? Har han några råd att ge nykomlingar som vill slå sig in på musikscenen? Vi ringde hörde oss för med Stefan.

 

Hur känns det att nu stå på egna ben?

Det känns fantastiskt kul. Nu väljer jag låtar och allting själv. Det är lite svårare för nu måste man stå för alla beslut själv, men det är spännande så jag tycker att det är jättekul. Vi gör det via Enviken Records AB. Vi kör allt därifrån. Det är allt ifrån låtskriveri, inspelning till att ge ut musiken. Framöver även bokningarna. Vi kommer att ha det mesta lokalt till att börja med. Det känns enklast att jobba med folk man känner och litar på.

Hur känns det att kliva fram nu? När man är med i ett band är man en i gänget, men nu blir allt fokus på dig.

Vi klev nog fram lika mycket jag och Peter Larsson egentligen. Så för mig är det ingenting nytt för det har jag gjort innan, med och efter Larz-Kristerz. Jag har alltid underhållit människor och stått längst fram. Jag är van och vet hur jag ska göra, så det är lugnt.

Tror du att det är tuffast för er dansband nu med tanke på pandemin är jämfört med andra musikgenrer?

För dansbanden är det nog tuffast. Jag kan åka med eller utan ett band. Vi mindre band har känt av det, men vi har inte gått under. Vi klarar oss då vi har andra jobb vid sidan om, vi är flexibla och kan åka ut och spela för olika antal personer. Jag har varit ute på skivsläppsturnén och spelat för 50 personer. Jag kan göra det för då är vi två som åker ut och spelar. Vi klarar oss med en bil, våra instrument och några högtalare. Det kommer absolut vara skönt när pandemin är över, men det är nog bra för folk att få tänka över att det behöver inte alltid vara stort, dyrt och krångligt för då hamnar man i en sån situation som vi är i idag. Jag har inte känt av det så mycket, men jag förstår att de som har större produktioner och större omsättningar har det svårt.

Du hoppade av Larz-Kristerz 2013, blev det ett uppehåll fram tills nu eller har du sysslat med musik under tiden?

Jag har kört musik hela tiden. Inte haft något uppehåll utan det var så att när jag hoppade av så hade jag redan så mycket att göra så jag skulle aldrig ha hunnit med att göra bådadera. Jag har gjort en massa grejer, men inget som synts och hörts i radio eller TV. Det har varit allt ifrån Björn Lindberg Trio, Peter Jezewski (Be Bop A Luba svängen) kyrkokonserter, egna och julshower. Så jag har bara fortsatt som vanligt.

Är det svårt att nå ut i mediebruset?

Man får börja om lite grand och får jobba lite hårdare för att hitta en bra produkt och bra låtar. Man får börja i underläge igen och försöka göra en jäkligt bra skiva som tilltalar folk så man kommer upp. Men det vet man inte förrän efteråt. Vi får se vad som händer med den här skivan.

Låtarna som du skrivit till plattan har du skrivit dem under de här sju åren?

Nån låt har legat och grott väldigt länge och nån annan har kommit ganska fort. Jag har gjort tre låtar till den här skivan och sen så har en kille i Enviken gjort tre till. Jag kan inte skriva låtar egentligen (skratt), men den här gången gick det vägen och blev tre stycken. Nu får vi se hur många år det tar innan det blir tre till. Jag skriver lite för långsamt för att kunna göra alla låtar själv. Problemet är nog att man är lite för noggrann. Låten ska handla om nånting, ha en bra text och säga nånting så att det inte blir en till nonsens blah blah låt i mängden. Det behövs inte fler såna och jag vill inte bidra med en låt som försvinner på en vecka. Kanske har man för höga krav på sig själv.

Du spelar musik som är rätt så brett genremässigt…

Ja, jag tycker om hemskt mycket musikstilar och genrer. Jag tycker om gammal hederlig rock´n´roll, country och även svenska sextiotals schlagers. Sen är Flamingokvintetten är normen för bra dansmusik i min värld. Det är väl både för och nackdelar när man gör en skiva. Det går inte att vara så bred, utan man får dela upp skiva för skiva och begränsa sig lite. Vi får se hur det blir framöver om man går på lite olika spår på kommande skivor. Vi har strukit många låtar till den här skivan då de skiljde ut sig för mycket, så de får kanske komma med på en annan skiva som går mer i den genren. Men strävan kommer att vara att göra skivor med bra svängiga svenska låtar.

På plattan har du med en låt som inte är på svenska, Bukarest…

Vi tog med den för att den var så pass udda. Det är en modern poplåt som vi har spelat in på ett retro vis. Vi är tre personer som står runt en gammal 40 tals mikrofon. Så vi har i princip använt oss av samma teknik som man gjorde på Sun Records gamla rockabilly inspelningarna. Man spelar in all musik med en mikrofon. Bara vetskapen om att vi har gjort det är kul och så det är en låt för de riktigt inbitna, för oss nördar. (skratt)

Hur började ditt musikintresse en gång i tiden?

Jag skulle tro att det var dels min morbror, som var väldigt aktiv inom Filadelfiaförsamlingen och Salemkyrkan, som spelade orgel och sjöng. Jag fick följa med honom till kapellet när det var önskesångernas kväll. Då fick jag ta del av den medryckande stämningen när de sjöng. Jag var väl fyra, fem år, men jag kommer ihåg den här känslan när de sjöng med sin övertygelse. Det var äktheten i det som gjorde att jag drabbades av musiken. Sen hade jag en kusin som jobbade på kontoret på Hagströms instrumentfabrik. Som tur var så låg Hagström på vägen när jag gick till och ifrån skolan. Det blev naturligt att jag sprang in där och provade på dragspel och gitarrer. Min kusin hjälpte mig att hyra ett dragspel och på den vägen är det. Sen så har det gått av sig själv.

Vilket råd skulle du ge om man är en nykomling som vill slå sig in i musikbranschen?

Det var en gång en kille som sa till mig: ”lyssna till din inre melodi.” Men det gäller nog bara att vara äkta. Gör det riktigt från början och tro inte att du kan rätta till det i datorn efteråt. Hitta din stil, det du gör bra och där du låter bäst låt- och genrermässigt. Jag har under åren lärt mig att om man lägger ner tid på det som man tror på så låter det bra och folk hör att man jobbat på det. Du kan ha hur många dyra gitarrer som helst, men om musiken inte kommer inifrån dig så spelar det ingen roll.