Prog, aliens och Dead End Space

Under det namnet släppte vi två skivor, Magnetic Force och From Birth To Chaos. Det kom sig lite av att innan det så släppte jag en skiva själv under mitt namn och då så hade jag en massa låtar inspelade. Sen blev jag kontaktad av ett skivbolag nere i Malmö. Detta var på den tiden som man nyttjade MySpace. Det var som ett Facebook där band kunde lägga upp sina låtar. Så alla låtar fanns i princip färdiga, så när de ville skriva ett kontrakt tog jag de låtar som fanns. Sen när man skulle ut och spela med de låtarna så hängde Niklas och Galle med. Så vi lade bara till band till namnet. Vi gjorde det enkelt för oss. För då var det dags att börja spela in platta nummer två.

Efter ett tag så kände inte jag mig så jättebekväm med att ha det namnet kvar. Jag har alltid gillat grupper med ett bandnamn. Dead End Space kommer av att när vi tre spelade tillsammans tidigare så kallade vi oss först för Dead End Street. Så det blev en variant av det namnet. Namnet är även kopplat till innehållet i texterna.

Ja det är det.

Ja, jag är nog den drivande när det gäller att komma med idéer. När vi väl träffas och får ihop låtarna så bidrar alla på sitt sätt. Jag måste sitta och skapa saker för att vi inte ska komma till repetitionerna och så blir vi sittande där och spånar. Idag skulle det ta alldeles för lång tid om vi gick från scratch. Utan vi bygger på idéer som jag har med mig. Sen kan nåt spontant dyka upp när man väl håller på i replokalen.

Det är det och det var väl egentligen Distortion Of Senses också, men den här tycker jag är lite mer tydlig utifrån handlingen. Motståndsrörelsen som gör revolt mot en större makt som tagit över. Sen så går det åt skogen med allting i princip. (skratt) Det känns lite så att nästa gång ska jag göra något helt annat utifrån texter och kanske musik. Man måste utvecklas på nåt sätt.

Jag läser mycket böcker om sånt här. Dystopi, ufos och utomjordiska händelser. Det är väl den enda litteratur som jag läser. Så jag känner att jag har ganska bra koll på begrepp som finns i de sammanhangen.

Vi skriver på nytt material. När det kommer ut kan jag inte säga, men min förhoppning är att det inte ska ta så jättelång tid som det gjorde mellan de två förra albumen. Anledningen till att det tog så lång tid var att under den tiden pluggade jag till lärare. Så det gick bort ca tre år. Så jag vill jättegärna att vi har nånting färdigt till hösten som vi kan börja spela in sent i år eller i början på nästa år. Och då vill vi nog försöka att ändra på nånting musikaliskt, kanske väga in lite folkmusikinspirerat med lite andra instrument. Inte på alla låtar, men kanske på nåt spår. Variera sig lite så.

Nej, jag gillar albumformatet. Sen kan jag tänka mig att man kan göra ett par låtar och lägga ut dem på nätet. Men det här fysiska, att kunna hålla i något, det är viktigt tycker jag. Sen så har våra plattor varit konceptalbum och då vill man att storyn ska komma ut.

Den som jag köpte själv var Sweet´s ”Sweet Fanny Adams”. Innan dess hade jag mer fått skivor av mina föräldrar och min äldre syster. Sweet skivan har jag kvar om än repig och sliten. Sweet var ett av favoritbanden under sjuttiotalets första hälft, sen började man lyssna på hårdrock. Man satt med skivkonvolutet i händerna, tittade på bilderna och läste texterna. Det var en härlig tid!

Nej. Oftast så blir det att man tänker att man ska gör åtta till tio låtar. Nu vart det inte så många låtar utan jag utgick ifrån en plan jag hade hur storyn skulle vara så det blev åtta låtar nu. Då blev det naturligt att det skulle hamna på en CD för där fick de plats. Sen kom vi på att det vore kul med vinyl också. Då fick vi plocka bort två låtar som finns med på CD´n för att få plats. Då fick man tänka på att man ska komma i någorlunda rätt ordning. Då fick vi ta bort vissa delar i låtarna, korta ner dem. Våra låtar har en tendens att bli så himla långa.