Där en man har alla sina hästar stallade, där är hans hem…

Det vackra Björkborns Herrgård i Karlskoga har ett historiskt förflutet och är i sig anledningen till att Nobelpriset existerar idag. Allt började år 1893 när en känd man vid namn Alfred Nobel, då boende i Paris köpte företagen Bofors och Björkborn i Karlskoga, där också herrgården ingick till ett pris av 1 miljon svenska kronor. Bara tre år senare flyttade han sitt laboratorium till San Remo i Italien där han bodde fram till sin död, den 10 december 1896.

I sitt testamente som den femspråkige Alfred Nobel förövrigt skrev på svenska, efterlämnade han 33,2 miljoner kronor till en stiftelse vars avkastning skulle delas ut som priser till människor internationellt och som under tidigare år gjort nytta för mänskligheten. Konflikt mellan domstolen i Karlskoga och högsta domstolen i Paris uppstod då testamentet skulle lagföras. I Frankrike ansåg man att Paris var Alfred Nobels hem och ville naturligtvis ha en del av hans förmögenhet, medan Ragnar Sohlman, som var kemist hos Alfred fick arbeta för att testamentet skulle lagföras i Karlskoga och för att stiftelsen och de fem tilltänkta priserna skulle bli verklighet.

Nobelpriset blir verklighet

Tack vare Ragnar Sohlman, tre vita ryska hingstar och Björkborns Herrgård utnyttjades en lagtext i fransk lag som löd: “Där en man har sina hästar, där anser han själv att han har sitt hem.” Testamentet lagfördes i Karlskoga häradsrätt och instiftandet av Nobelpriset blev verkighet. Fem år efter Alfred Nobels död 1901, delades de första priserna ut…

Idag är Björkborns Herrgård ett museum som allmänheten kan njuta av. En av upplevelserna på herrgården är att besökarna får träffa Alfred Nobel som själv berättar om sitt liv, sina uppfinningar och om Ragnar Sohlmans kamp om genomförandet av Nobelpriset. Svip.se har träffat skådespelaren Peter Sundh som gestaltar herr Nobel med humor och en slående likhet…

300 rundturer på en sommar

Under 11 år har Peter Sundh personifierat vår svenska stolthet Alfred Nobel och på en sommar blir det ungefär 300 guidade turer med exakt samma inlevelse och professionalism. Dessa turer gör Peter både på svenska och engelska, och tro mig när jag säger att det finns ingen skillnad mellan dem, de är minst lika intressanta och roliga oavsett språk.

Foto: Thomas Holmstrand / svip.se

Varje morgon har Peter en ritual för att mentalt förbereda sig inför sin roll som Alfred Nobel, vi sitter ner och dricker en kopp kaffe tillsammans med Peter i de fantastiskt vackra omgivningarna runt om herrgården. Vi småpratar lite om vad han gör när han inte finns på museet och Peter är en man med många strängar på sin lyra… Till hösten blir det en uppsättning av barnteater och just nu läser han in en ljudbok på 450 sidor. Efter kaffet går vi över gårdsplanen och in i Björkborns Herrgård. Här, mitt bland Nobels tillhörigheter har Peter sin “loge” i form av en toalett med handfat och dusch, det är här förvandlingen sker varje dag under hela säsongen. Kläderna Peter har på sig är tidsenliga och övergången från Peter till Alfred är rolig att se. En helskum känsla dock att stå i ett av Alfred Nobels gästrum och känna historien andas i nacken.

Det är som tidigare sagt svårt att skilja mellan Peter Sundh och Alfred Nobel när man väl är på plats, något som Peter själv upplever i sitt privatliv. Man kan jämföra Peters situation med skådespelare från fleråriga tv-serier, till exempel Bobby Ewing eller Patric Duffy som han egentligen heter men som alltid kommer att vara Bobby Ewing. Peter är Alfred Nobel för de flesta men understyrker vikten av att få vara privat utanför Björkborns Herrgård.

Inne på herrgården

Guidningen börjar i matsalen där Sveriges kung Oskar II suttit runt bordet och ätit en 11 rätters middag på bara tre timmar. Genom den guidade turen har Peter inte bara en fantastisk och informativ dialog, utan hinner också med att svara på frågor från besökarna som både skrattar och konverserar. Att det är uppskattat råder det inga som helst tvivel om. Sättet han berättar på gör att man stundtals glömmer bort att det inte är Nobel själv som står framför gruppen och de 45 minuter vi får följa med Peter runt i huset ger bara mersmak.

Foto: Thomas Holmstrand / svip.se

Trots sin slående likhet och otroliga kunskap, har Peter aldrig blivit inbjuden till Nobelfestligheterna. Märkligt kan man tycka…
Men han har ändå träffat en av Nobelpristagarna och då i full mundering som Alfred Nobel då han skrämde nästan slag på Barry Marshall under en middag på Örebro Slott.

Eftersom det är svårt att skilja mellan Peter och Alfred, passar svip.se även på att göra en kort fiktiv intervju med Alfred Nobel och vi blir inbjudna till köket av den nyare delen i Björkborns Herrgård och dricker ytterligare en kopp kaffe, men nu tillsammans med uppfinnaren av dynamiten…

Du har kallats “Europas rikaste vagabond” hur känner du inför det uttalandet?

Ja, man ser mig som världens första globetrotter, alltså en internationell affärsman och det var så jag såg på mig själv. Om man tittar på alla brev som finns bevarade så kallade jag mig inte för uppfinnare, jag kallade mig för en internationell affärsman. Så visst blir jag stolt över det!

1876 Annonserade du efter en kvinna. ”Språkkunnig dam, likaledes vid stadgad ålder, som sekreterare och hushållsföreståndarinna”. Var detta en av de tidigare kontaktannonserna?

Ja det man nog säga… det är många som säger det och då vill jag säga att min intuition kanske inte bara var hushållerska, nej. Men framförallt när Berta Kinsky som hon hette då, som senare blev Berta Von Sutter svarar på annonsen. Där såg jag att det blev en kontaktannons. Hon kunde fyra språk, hon kunde bokföring, hon kan allt, vilket parti! Berta Kinsky förstod att jag var intresserad och tog bara efter en vecka undan mig, på Grand Hotell i Paris och talade om att hon var förlovad, det kan inte bli någonting mellan oss, det sa hon. Sen reser jag bort och då försvinner hon. Sedan har vi bra kontakt ändå och hon gifter sig med Von Sutter då efter detta. Men jag trodde nog att det skulle bli något… så visst blir det som en kontaktannons!

Du författade också poesi och teaterpjäser, kan du berätta lite kort?

Javisst en pjäs i fyra akter, en tragedi och det är en tragedi i sig. Man satte uppe den för tre, fyra år sedan på Strindberg Teatern i Stockholm. Den gick i två veckor sedan lade men ner den… Troligen för att man valde att gå efter mitt originalmanus och det var kanske inte riktigt rätt. Jag var författare och kunde skriva böcker, dikter framför allt men någon manusförfattare var jag inte.

Dina numera berömda ryska hästar, var de business or pleasure?

Det var tre stycken Orloff hingstar som bara skulle dra vagnarna. Vi hade jätteproblem med dom, de kom ifrån ST Petersburg med fina gator och så kom de hit till Karlskoga det här gyttjehålet. De klarade inte riktigt av det, vi tänkte göra oss av med dem helt enkelt men nu gjorde vi ju inte det och det var ju tur! De var riktigt besvärliga hästar som till och med orsakade skador hos Ragnar Sohlman, men det var ju tur att vi hade dem kvar i stallet…

Foto: Thomas Holmstrand / svip.se

Svip.se vill tacka Peter Sundh och Alfred Nobel för er tid och en fantastisk upplevelse på Björkborns Herrgård. Den här guidade turen ger en superb inblick i en av Sveriges viktigaste mäns liv och död och är något vi starkt kan rekommendera!

Fem playknappar av fem möjliga.