Minskad köttkonsumtion – Mat & hållbar utveckling

Onsdagen den 25 april 2018 bjöd Medveten Konsumtion i region Stockholm på en av flera frukostseminarier på söder. Denna gång handlade temat om ”Minskad köttkonsumtion”. Elvira Granqvist från Svensk Mat- och Miljöinformation (SMMI) informerade oss om mat och hållbar utveckling utifrån olika aspekter. Hon själv är intresserad av hållbar utveckling, vilket gör att hon i sitt ideella arbete vill förändra världen och ge vidare det som är kvar till framtida generationer. Med start i Sverige.

SMMI är en ideell organisation, vilken opinionsbildar om mat och verkar för en hållbar livsstil av hänsyn till människor, djur och det globala ekosystemet.

Aspekterna för dagen kring temat ”minskad köttkonsumtion” var mat och miljö, hälsa och djurrätt.

När det handlar om det hållbara miljöutvecklingen känner många kanske redan till det så kallade Parisavtalet, där uppvärmningsmålet ska hållas under 2⁰C, för att undvika ödesdigra konsekvenser av klimatförändringar. Denna fråga i sig, är ju väldigt stor, och påverkar självklart alla länders utsläpp. Al Gore har varit och är fortfarande en stor miljökämpe och känner att han kan påverka människor med anledning av sin bakgrund inom politiken. Elvira visade ett klipp från dokumentären An inconvenient truth där han åker upp på en hissramp för att tydligt synliggöra, hur mycket av våra växthusgasutsläpp som de facto kommer att öka, om vi fortsätter att konsumera och använda jordens resurser på det sättet vi gör idag. Och hur ska vi då göra för att motverka utsläppen? Vad ska vi tänka på? Hur kan var och en av oss bli mer medvetna i våra val under vardagen? Eller vet vi om hur våra val påverkar denna negativa utveckling, och ändå väljer att förtränga det?

Denna artikel kan vara en medvetnadehöjande sådan, kanske för att påbörja en process i tankarna hos var och en av oss, eller få ytterligare bekräftelse på att det faktiskt också stämmer, och att vi behöver fortsätta kämpa denna världsliga kamp för en hållbar utveckling på olika nivåer, med början i Sverige.

När man pratar om global uppvärmning så menar man att växthusgaserna i atmosfären ökar, vilka absorberar den värme som jorden avger och vi får därmed ett varmare klimat, vilket i sin tur leder till att medeltemperaturen stiger. Detta har inte undgått någon, vare sig i nyheter, debattforum (t ex politiska sådana) eller i form av naturkatastrofer runt om i världen. För att undvika kedjereaktioner, såsom torka, glaciärsmältning, havsnivåhöjning, vilket leder till mer svält, sjukdomar, öar och kuster svämmas över etc., är det viktigt att hålla temperaturökningen under 2⁰C. Detta skriver bl a Campbell P.J. MacKinnon & Stevens i sin bok från 2010 ”An introduction to Global Studies”.

Enligt statistik från Naturvårdsverket behöver dagens konsumtionsutsläpp av växthusgaser i Sverige minska från 11 ton per person till mellan 1-2 ton per person. Det är ganska rejäla siffror, och i sig väldigt allvarliga om man inte skulle minska på utsläppen. Av dessa siffror kommer en tredjedel av hushållens klimatpåverkan från maten, och då främst från kött.

Man brukar dela in hållbarhet i tre delar; ekologisk (väger tyngst), social (medel) och ekonomisk (väger minst) utveckling enligt en källa från KTH 2013. Vi utgår från vår planet (ekologisk) där vi alla bor på, vilken är basen i våra liv. Om vi inte har en planet att bo på, så spelar inte ekonomin eller det sociala hållbara någon roll. Men många vill tjäna pengar (ekonomisk) och påverkar därför den hållbara utvecklingen negativt. Vad är rätt och fel ur etiska och moraliska synvinklar? Är det viktigare att enskilda företag/individer tjänar pengar, än att jorden vi lever i ska vara hållbar för många generationer framåt?

För att gå vidare i ämnet hållbarhet, och specifikt djupdyka i hållbar matproduktion, där definitionen lyder ”producera mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta” – vilken kategori av mat har en mest klimatpåverkan?

Mellan proteiner, kolhydrater, mejeriprodukter och frukt & grönt, är det proteinkällorna som är den främsta källan för klimatpåverkan. Vidare i den kategorin är det i följande ordning; nötkött som släpper ut mest, lammkött och på tredje plats hamnade köttfärs (blandfärs). Den kategori som släpper ut minst växthusgaser i produktionen är frukt & grönt. Frågan kommer då – är det bättre att äta en vegantallrik eller en animalisk tallrik med hänsyn taget till klimatpåverkan? Självklart beror det på vem man frågar, och vilken livsstil hen har.

  • Matsvinn är också en stor del som påverkar utsläppen av växthusgaser i Sverige. Enligt Naturvårdsverket år 2017 slänger vi 1,3 miljoner ton matavfall per år, varav hushållen står för den främsta delen. Slänger man mat som innehåller vegetabiliska proteinkällor, kan de lagras bättre än resterande matkällor
  • Vidare står kött och andra animaliska produkter ensamma för 80% av matens växthusgasutsläpp enligt Jordbruksverket 2017.
  • De senaste åren har ca 60% av den fångade fisken i Sverige gått till djurfoder enligt Havsmiljöinstitutet 2011. Detta leder vidare till att det blir förstöring av havsbottnar och fiskar dör ut. Nätfiske förstör korallrev, växter och djur i vattnet. Mycket dör i vattnet utan att det används eller tas omhand.
  • Siffror kan rabblas upp i mängder…

Morgonen gav många givande diskussioner, i både etiska och moraliska frågor och funderingar. En sak är säker, och det är att detta bara är början på en intressant utveckling ur hållbar utvecklingssynvinkel.

Vems ansvar är det att ha en hållbar utveckling? Politikers ansvar är att sätta lagar och regler för producenterna t ex. De måste följa alla regler som finns. Men vi ”vanliga civila” väljer våra politiker, vilket också faller på att konsumenterna har ett ansvar. Om vi inte ställer krav, så gör inte politikerna något åt det. Information finns, det är ingen brist på kunskap, utan snarare brist på vilja och okunskap hos individer/organisationer/företag. Demokratin ställer ett ansvar hos var och en utav oss, att göra det som är rätt. Folkets makt och folkets röst.

Det är viktigt med medvetna val, och vi kan tillsammans göra stora skillnader. Ett rikt land som Sverige kan förändra och påverka genom demokratiska och politiska sammanhang. Det är viktigt att sprida kunskap till familj och vänner, både genom små som stora kanaler. Och detta är en sådan kanal.

Vid pennan
/Emelin Shabo, volontär Medveten Konsumtion Stockholm