I huvudet på Mårten Lundh

Reklam

Många är det som fått sina frisyrer fixade av Mårten Lundh
Men det är inte bara hår han sätter sina händer i. Esteten är även keramiker och har renoverat på sitt hus.
Frisören Mårten bor i något som på Kristinehamns kommuns informationsskyltar över Gustavsvik säger ska vara ett fattighus till herrgården. Men själv har han fått en annan förklaring:
Detta ska vara en gammal jägarmästarbostad. Vilket en kvinna som bott här tidigare berättat för min mor. Jägarmästaren skötte skogen. Sen kom det en man ifrån USA hit och ville köpa huset. En svenskättling som ville flytta tillbaka till Sverige. Så köpte han stället för pengar som han förmodligen hade vunnit på kasino. För han kallade huset för kasinot. Sen gav han bort huset till sin son och flyttade tillbaka till USA igen. Så växte kvinnan upp här med sin far här, berättar han.

Uttrycket ”fattighuset” kan det ha fått sitt namn av att han gav bort huset?

Nej, för det var 1906 som han köpte det. Det måste ha myntats tidigare för kartan är från 1800 nånting. Och då fanns det ett hus här. Det är den storyn som jag har hört.

Foto: Jörgen Fredriksson

Och en något kortare story är att du flyttade in för två och ett halvt år sen och sen började renoveringen för ett, ett och ett halvt år sedan?

Ja.

Men du har inte gett huset något namn?

Nej. Utan det är bara mitt. Huset är inte jättegammalt, det har renoverats många gånger så det bär inget förflutet arv man måste ta hänsyn till. Ej K-märkt.

Du har fria händer…

Ja, man förstör ingenting eftersom det redan är förstört. Hade det varit K-märkt hade jag aldrig orkat hållit på med att anpassa det med rätt material och utseende.

Foto: Jörgen Fredriksson

Du har en konstnärlig ådra, du är inte bara kreativ utan det blir snyggt också. Men är det något som finns i din släkt?

Morfar var smed och mormor sydde mycket. Hon ville bli sömmerska, men på den tiden skulle inte tanter jobba. Så då blev det bara gården som gällde. Har en moster som målar. Så det är mest på min mammas sida.

Ni flyttade många gånger?

När jag var sexton år hade vi flyttat nio gånger inom och mellan olika städer. Sen har jag flyttat femton gånger efter det.

Har du plockat med dig intryck från de olika ställena som du bott på?

Jo, men sen handlar det mycket om att våga. Jag kan ju inte byggteknik utan får ta reda på det allt eftersom projektet fortgår. Man får inte vara skraj av sig.

Foto: Jörgen Fredriksson

Då är det skönt att äga något eget…

Precis. Jag renoverade ett hus nere i Småland innan jag flyttade hit. Då gick vi igenom hela huset.

Kändisar visar upp sina märken.

På köksavdelningen hör vi en välbekant röst som tillhör Per Morberg.
Han presenterar sina husgeråd under ett snabbt tempo.
Blir faktiskt mer nyfiken på honom som person än av det han visar upp.
Desto lugnare är det i Ernst Kirchsteigers monter.
Han sitter avspänd och berättar för oss att han träffat hästen som ska vara med i hans jul program i stallet bredvid flygeln han huserat under sommaren.
"Jag och hästen pratade om programmet och han svarade att han gärna ville vara med".
Han nämnde även att han skulle besöka Kristinehamn i samband med invigningen av flygeln.

Var det i liknande stil?

Nej, det var en liten bondgård. Då var det mer att rädda uthusen från att rasa ihop, med olika material på väggarna.

Men nu är det mer det estetiska som du är ute efter?

Här är det inget som är trasigt utan här går det att ändra på saker. Underhåll finns såklart hela tiden som måste göras. Så man blir lite trött.

Foto: Jörgen Fredriksson

Är du utbildad keramiker?

Jag började på en folkhögskola med hantverk då jag inte kom in på frisörskolan. Efter det så hamnade jag i ett annan kvot så då kom jag in på frisörutbildningen, men jag valde att gå som lärling. Då fick jag så mycket eksem så jag kunde inte fortsätta. Då blev det keramik igen. Gick som lärling i två år och startade jag eget. Sen fortsatte jag och gick på Kapellagården på Öland, sen vidare till Virginska i Örebro. Sen jobbade jag åt folk i några år. Sen blev det egna verkstäder sen dess igen. Men då har jag hållit på 50/50 med hår och keramik.

När du tog upp frisörbiten igen, hur löste du problemet med eksemen?

Jag använde mig av vinäger. Det gjorde stor skillnad. Innan hade jag haft eksem i femton års tid och skulle få en ny utbildning genom försäkringskassan. Men då skulle det vara icke vatten och då var det inga hantverk som fungerade. Skulle jag ha fått jobba med papper eller dylikt.

Då hade du fått syssla med origami?

Precis. Ha ha. Men det är inte min grej.

Pysslar du fortfarande med keramik?

Jag har faktiskt precis fått en verkstad (i december), men jag har inte hunnit vara där så mycket. Ska försöka vara lite mer där i höst. Där ska jag mest jobba med att bygga grejer. Det blir inte så mycket drejskiva. Det tycker jag att jag kan redan. Så nu vill jag göra på ett nytt sätt med keramiken. Så jag har gjort några större fröer.

Foto: Jörgen Fredriksson

Är det de som du har hängandes i trädet vid infarten?

Bland annat, fast det var längesen jag gjorde dem. Men det blir lite såna grejer.

Kommer du bjuda ut dem till försäljning? För nånstans tar ju utrymmet slut…

Jo, men det är inte i första hand för att sälja. Ingen butik kommer jag att ha i alla fall. Om det finns de som vill köpa dem så får de göra det. Men det är främst för min egen skull jag gör dem. Kanske blir nån utställning. Vi får se.

Du gör inga blomsterbågar i armeringsjärn och liknande som du säljer?

Nej, faktiskt inte. Jag har sålt någon fågelbur som jag har svetsat. Men de är mest gjorda för min egen skull. Man måste inte tjäna pengar på allt. Ha ha. När jag bodde i Småland gjorde jag lite mer svetsade saker. Klätterställningar och liknande. Då fanns det de som ville köpa, men det blir så fasligt dyrt om man ska kunna betala för det. Nej då har jag håret som jag tjänar pengar på.

Foto: Jörgen Fredriksson

Om vi återgår till huset, hur många timmar uppskattar du att du har lagt ner på det?

Har jag aldrig tänkt på. I och med att man bara kan jobba på helger så får man ingen kontinuitet på det. Men det tar tid. Huset är högt så det blir att använda byggnadsställning. Den ska byggas och flyttas runt. Man står där och balanserar. Lite farligt egentligen. Det är fem och en halv meter upp.

Men du har väl livlina?

Faktiskt inte. Jag har förlitat mig på min balans.

Invändigt har du gjort iordning väggarna…

Väggarna har jag tapetserat med lump papp, sån där grå som man har under mattor. Pappen har jag kletat tapetklister på och sen tapeter och sen ett lager tapetklister utanpå det. För att pappen inte ska suga så mycket sen när man målar. Sen hade jag tänkt att jag skulle måla allt med äggoljetempera, men det blev för kladdigt. Jag gjorde det i sovrummet och det fick räcka.

Är äggoljetemperan rinnig?

Man ska blanda allt själv. Ägg, vatten, olja och pigment och så ska det skakas ihop. Det är jättekladdigt. Det blir som filmjölk. Så med en roller skvätter det åt alla håll.

Men du har väl livlina?

Faktiskt inte. Jag har förlitat mig på min balans.

Foto: Jörgen Fredriksson

Måste man blanda ihop allt på en gång för att få samma nyans på all färg?

Nej, jag har väldigt bra vågar så att man kan få exakt mängd. Men man måste ha väldigt mycket material för att blanda själv. Att bryta färgen tar tid för att få den nyans man vill ha.

Det finns inga färdiga tioliters burkar?

Då är det ingen sport. Då kan man köpa vanlig målarfärg. Vilket jag gjorde sen. När jag höll på i sovrummet så tyckte jag att det tog för lång tid. Det blev inte klart på flera veckor. Då tog jag beslutet att jag behöver inte ha det på väggarna i alla rummen.

Är tanken att du ska göra om alla rummen?

Nu ska jag vila lite. Köket är på tur på nedervåningen. Sen blir det övervåningen. Men vi väntar lite och ser hur mycket ork jag har. Sen kostar det pengar. Övervåningen funkar ganska bra.

Vad skulle du säga till någon som skulle vilja bygga, men tvekar?

Vad jag kan tycka är tråkigt när folk sätter igång är att man gör det för att det möjligtvis ska säljas igen. De vågar inte ta ut svängarna. Det blir en standard, en tråkig standard. Många vågar inte tro på sina visioner. Det kunde se roligare ut. Det är det samma med affärer också. Vi är så tråkigt svenska.
Det ska vara så lagom. Nu är inte jag heller så extrem. Men tänk om alla genomförde de idéer man får.

Foto: Jörgen Fredriksson

Om man jämför husbyggandet med frisyrskapandet. Där får du inte helt fria händer?

Nej, man får inte välja materialet heller. Här är skillnaden att man måste ha med sig kunden. Det beror på vem man är som frisör och vilka kunder man har. Men de flesta frisörer förlitar sig nog för mycket på vad kunden tycker och vågar inte komma fram med sina idéer.

Men ibland måste man råka ut för någon som vill ha en frisyr som de sett i nån tidning, men så har de en massa virvlar som gör att det inte alls passar…

Så är det ju. Man kan ha bilden som ett utgångsläge och en idé. Sen får man förklara för kunden att det inte riktigt går att få det som på bilden. Det blir åt det hållet, men vi ändrar på det och det.

Kan tänka mig att alla hår är olika…

Finns inga som är lika. Om det inte är enäggstvillingar. Då kan jag tänka mig att de är snarlika.

Vilken är den häftigaste frisyr som du gjort?

En baluppsättning till min elev var rätt rolig. Den var inte så snygg snygg, men rolig. Väldigt hög och droppig. Lite åt fru Simpsons frisyr. Hår är ett roligt jobb och man får många kul möten med folk.

Vi tackar Mårten för att vi fick titta in och att du delade med dig av dina tankar.
Lycka till med dina kommande projekt.