Ett vårskrik med Anna Vild

Anna har tidigare släppt två stycken ep:s under 2018, varav den första, Svalors Hemlighet, tog sig direkt till regionsfinal i Sveriges Radio Hallands musiktävling P4 NÄSTA. Nu är det dags för hennes debutalbum VÅRSKRIK som släpps 24 april. Anna Vilds debutalbum VÅRSKRIK tar oss på en resa genom toner där hon vill belysa den del av vår historia som sällan gör sig hörd i skolböckerna. Alla de kvinnor och män som brändes, anklagade för trolldom och galenskap för 400 år sedan: Häxprocessen. Och vad är skillnaden mellan dagens och dåtidens häxjakt?

Varför valde du just Vårskrik som titel på ditt debutalbum?

Det är lite olika bottnar i det här. Dels har vi den enkla förklaringen, det är vår. Sen är mycket av det som jag skriver om på det här albumet har en viss koppling till kvinnohistorien. Det jag gör nu ser jag lite som ett statement. Att jag plockar fram en del ur historien som har hamnat i mörkret och glömts bort lite grand. Vår kan ju vara vår ute eller så kan det vara början på någonting. Där nånstans kommer vårskriket in. Sen finns det en ytterligare botten och det är att jag jobbar med kulning (en speciell röstteknik som användes för att locka till sig kor), vilket är det första man hör på albumet.

Att detta med häxjakt har hamnat i skymundan kan det bero på att det är män som skrivit historieböckerna?

Kan ha något med det att göra, ja. Det har även med religionen att göra. Den som ändå finns i Sverige och hur det sett ut genom tiderna. Det är inte så oklart varför det har blivit som det har blivit. Det är ganska fascinerande hur en sån här skandal som det ändå var, den största rättsskandalen vi haft i landet, den nämns inte, man pratar inte om den. Så här i påsktider när vi klär ut våra barn till påskkärringar och skickar dem till Blåkulla så vet vi egentligen inte vad det är vi gör. Det betyder inte att vi inte ska göra det, men medvetenhet är en bra grej. Blåkulla var verkligen en hemsk plats.

Om man tar ordet ”dagens häxjakt” i sin mun så blir man nästan politisk…

Det blir på ett sätt politiskt. Dels så har vi de sociala medierna där ett rykte kan spridas så otroligt fort och alla tror på det. Vi kan dela artiklar där utan att det inte finns någon angiven källa. Det är en fara och en stor del av häxjakten. En stor del av häxjakten pågår online. Ytterligare en form av häxjakt idag uppstår om man vill bryta sig ur mängden, att vara annorlunda. Samtidigt som det börjar bli trendigt att bryta sig ur så har de som bryter sig ur det relativt tufft. Beroende på vilka sammanhang man är i såklart. Stora massan vill ju gärna att man ska vara i samma fack osv. Det finns många olika typer av häxjakt, men den största problematiken har med skrivningar online att göra, helt klart. Det är så lätt att hitta syndabockar alldeles för snabbt utan att veta vad det är som pågår.

Jag antar att detta med Metoo och män som slår kvinnor finns i bakhuvudet…

Det är inte bara män det handlar om, utan det handlar om många kvinnor också. Kvinnor som inte går in i sin sanning, utan fortfarande tillåter saker hända. De sprider rykten, håller de här männen om ryggen t ex. Ansvaret ligger även på kvinnor och inte enbart på männen. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.

En del kvinnor säger sig ha upplevt att andra kvinnor tycker att: ”de ska inte komma och vara nånting”.

Det har med avundsjuka som grundar sig i att personen känner sig provocerad för att de egentligen vill göra samma sak. Då är det så viktigt att ta sitt ansvar och göra samma sak. Inte stå och peka finger och döma ut. För det är exakt det som är problemet. Vi behöver lyfta varandra. Inte som det har varit att det finns konkurrens och den typen av attityd. Jag skulle vilja säga att det tillhör också till Metoo.

Du gör lite annorlunda musik för att vara så ung….

Jag är trettio. Det är lite brokigt genremässigt för jag kan bra inte välja. Det blir nån form av blandad vispop med latinska element, nordiska drillar, blues och så jazz.

Du kör på det du känner för, om man kan säga så?

Det är väldigt mycket så att jag kör på det jag känner för. (skratt) Överlag när jag skriver musik, har jag nu förstått, är det sättet jag skriver på speciellt. För mig kommer text och musik samtidigt, vilket det gör för många. Jag kan gå runt med ett embryo (en tanke eller ett ord) till en låt i flera dagar, sen är det som att någon knackar på och säger att nu är det dags att du sätter dig, nu är det klart, skriv ner. Då sätter man sig och krafsar ner det här under ca tjugo minuter. Sen är oftast låten klar. Då läser jag på vad jag har skrivit, vad det handlar om. Det är sällan som det är självbiografiskt, ibland är det det. Det har med min livsåskådning att göra. Sällan som det blir kärlekstexter.

Är det närmsta kärlekstext låten Soldamm?

Ja, precis.

Det låten handlar om är det något som du sett på nära håll?

Den är ett porträtt av upplevelser som jag själv varit i och upplevt. Sen handlar den inte om det som man kanske tror. Det handlar om en väldigt trasig vänskap och ett porträtt av ett medberoende. Jag förstår att det uppfattas som en kärleksrelation. Skönheten ligger i betraktarens ögon, som man brukar säga.

Du har forskat lite kring den svenska historien kring häxprocessen…

Det har jag på ett sätt under många år. Jag har intresserat mig för det här länge, så då har jag så klart kommit i kontakt med olika författare och skrifter osv. Hittat saker där man har kunnat bevisa vad som hänt.

Är det också med på albumet i texter som tar upp det mer faktamässigt?

Det finns dokumenterat uppe i Stockholm om häxprocessen i Katarina församling att en kvinna brändes levande. Hennes namn var Malin Matsdotter. Det vanliga var att man halshöggs innan man brändes. Det är denna händelse som jag inleder hela albumet med. En fiktiv hälsning från Malin som sen leder in i låten ”Skål för våren” som också, för mig, är en hedrande hyllning till henne. Men även till alla andra män och kvinnor som fick sätta livet till under den tiden. Så där finns fakta mellan raderna. Hela ”Skål för våren ” är en mellan raderna faktabok.

Foto: © Marcel Köppe by www.marcelkoeppe.se

Har du ett helt gäng musiker med dig på plattan?

Det är främst jag och producenten som jobbat. Sen så har vi en gitarrist, basist, trummis och cellist som vi arbetar med. Så det är många med på tåget som kommit och gått i studion.

Hänger de med om ni åker ut och spelar?

Då kommer det att bli lite mer avskalat. Jag tar med mig en cellist och en pianist. Det blir lite mer finstämt.

Vilka är dina förebilder inom musikens värld?

Rikard Wolff är min husgud. CajsaStina Åkerström skriver fantastiskta texter. Peter LeMarc. Det är svenska låtskrivare som jag ser upp till. Det krävs en ärlighet och en förmåga för att kunna skriva bra på svenska. Skriva kvalitativt bra texter på svenska är inte lätt.

Blir ditt album enbart digital eller kommer det även bli i fysiskt format?

Till att börja med så blir den enbart digital. Men jag har som en liten plan i bakhuvudet att pressa vinylskivor. Det är en liten dröm jag har. Vi får se vad det här året bjuder på.




Posted in Jörgen Fredriksson, Nöje.