För Ida Wiklund är texterna viktiga

Reklam

Vis- och popartisten Ida Wiklund slog igenom med dunder och brak under 2016 med låten ”Mellan dröm och verklighet”. En låt som gjorde att hon kom med i TV4 Lotta på Liseberg samma år.
I år tilldelades hon 2018 års STIM – stipendium. Nu är hon aktuell med låten ”Tid att leva” som redan innan den släpptes blev utsedd till veckans låt på P4´s Musikplats Sthlm. Den hamnade även på rotation innan den hade släppts. Singeln ”tid att leva” är en hyllning till Idas Systerdotter Tindra som gick bort i cancer endast sex år gammal.

Din låt ”Mellan dröm och verklighet” låg hela 16 veckor på P4´s a-rotationslista under 2016, hur kändes det?

Det kändes som mellan dröm och verklighet. (skratt) Det var en helt sjuk känsla för jag hade ingen aning om att P4 hade plockat upp låten. Det hela började med att jag anmälde mig till en tävling på P3 som heter P3 osignat. Tävlingen går mycket ut på att man ska ragga folk som ska rösta på en. Så det ligger mycket på ens eget ansvar att man tar sig upp i den tävlingen. Jag uppmanade alla vänner på Facebook, ca tvåtusen, att rösta på mig och det ledde till att jag vann flera veckor i rad. I och med det fick man vara med och göra intervjuer i radio. Det var där P4 hörde låten, via P3, har jag fått veta i efterhand. Det var en kompis som ringde mig och sa att jag hade spelats på P4. Det var så jag fick reda på att låten hade kommit in där.

Det är väl annars svårt att ta sig in på rotationslistan…

Jag var ju osignad, vilket jag är nu med och alltid har varit, och för en osignad artist är det svårare att hamna på a-rotation när man inte har ett bolag i ryggen. Så jag fick väldigt snabbt en mycket större publik. Nästan varje människa som jag träffar ute har ju hört den där låten. Jag tror att det blev den trettonde mest spelade låten under hela 2016 på P4. Då låg jag före Kent som är mina idoler. Så där började det hela att dra igång på riktigt. Det var först då som det breakade.

Hur blev det med P3? Försvann du därifrån?

Där låg jag på b och c listan ett tag. Jag tror inte att min musik är för deras målgrupp.

Foto: Teodor Axlund

Hur lång tid efter att Tindra gått bort i cancer började du att skriva nya singeln ”Tid att leva”?

Fyra år efter det. Så det tog ett tag. Men jag har väl hela tiden haft det i bakhuvudet att jag ska göra en låt om det, men har liksom inte kommit mig för bara. Det känns som att när man har bearbetat det ett tag så är det lättare att få ner känslor i textform.

Det finns en strof i låten som lyder ”tid att släppa allt och leva ett tag”, var det en känsla om att man ska släppa det som rör sjukdomen för ett tag?

Jag tänkte främst på min syster då och hennes relation med sitt barn. Under två års tid så var det väldigt ovisst hela tiden hur det skulle gå. Det var behandlingar och olika besked hit och dit. Jag kände att jag ville unna dem att inte behöva tänka på sjukdomen utan verkligen ta vara på den tiden som fanns kvar. Det tar liksom kål på en att alltid pendla mellan hopp och förtvivlan.

Sen har du gjort låten så att man kan få tolka den lite fritt…

Det strävar jag alltid efter när jag skriver musik. Att det ska vara ganska öppet för fri tolkning. Samtidigt så ville jag ändå att folk skulle förstå att det handlar om Tindra. Så jag har vävt in det här med Tindra att hon var ett barn, skulle få leka och allt det där. Men utöver det så kan man verkligen tolka det fritt.

Vad tyckte din syster om låten?

Hon blev jätterörd och tyckte den var fantastiskt fin. Hon grät väldigt mycket när hon hörde den första gången. Hon började gråta till första tonerna. Det känns jättestort för mig att hon har tagit emot den så bra och att hon är stolt både över mig och Tindra. Hon tror att Tindra har något med det här att göra och att hon på något sätt har påverkat att låten har kommit in på radio. Och att låten börjar bli lite stor…

Kan tänka mig att det är en svår balansgång gentemot sin syster när man tar upp en sån här tragisk händelse…

Jag var faktiskt ganska nervös över hur hon skulle ta det. Om hon skulle tycka att jag utnyttjade hennes situation. Men det var bara positivt. Jag var dock väldigt noga med att fråga henne innan den släpptes, jag berättade att jag hade gjort den här låten, lät henne lyssna på den, frågade henne om det var okej att jag berättade storyn bakom allt och att jag nämner Tindra i intervjuer Hon var bara positiv till det. Det är väldigt skönt att kunna vara öppen med det . Tycker att det är viktigt att prata om sånt här och inte bara vara tyst.

Det är ju många som råkar ut för det…

Det är vanligt, tyvärr. Jag har en vän vars tvååriga dotter också har cancer och som inte vet hur det kommer att gå för henne. Hon har också tagit till sig den här låten och tackar mig för att jag gör den här musiken. Man får så starka kommentarer till den. Det känns rakt i hjärtat. Mycket mer än en vanlig singel. Det känns som att jag har chansen att påverka nu, att folk ska skänka pengar till barncancerfonden t ex.

Är dina övriga låtar även de verklighetsbaserade?

Ja gud ja, det är alla mina låtar. De har med mitt liv att göra. Jag skriver alltid personligt, utifrån mig själv, mina upplevelser, möten med människor, tankar och känslor.

Foto:Jonna Andersson

Men då talar du inte om vem du tänkte på?

(skratt) Nej, det kan bli lite dålig stämning då. Så det stämmer. Men alla låtar handlar inte om människor heller, utan som låten ”Ge mig luft, ge mig vingar”, den handlar om att ha prestationsångest. Något som jag har känt väldigt mycket. Ibland har det varit lite kämpigt så då skrev jag en låt om det.

När du skrivit om något som varit jobbigt, känns det sen som att du har lagt det bakom dig?

Man bearbetar det verkligen. Det är som att skriva dagbok, man får det ur sig. Att man kan beröra andra är ännu en dimension i det hela. Att folk kan ta det åt sig är magiskt. Då är mitt liv fulländat när jag lyckats att beröra folk, på liknande sätt som jag har blivit berörd av mina förebilder.

Och vilka är dina förebilder?

Jag började skriva när jag var tretton år och då var det väldigt mycket Kent och Lars Winnerbäck. Det är de två som har varit mina största inspirationskällor, men jag lyssnar på allt möjligt då det finns så mycket bra musik. Framför allt de som skriver på svenska.

Har du valt att skriva på svenska för att du vill berätta nånting?

Precis. Texten har alltid varit viktig för mig. Jag har alltid börjat med texten fram tills jag började på en skola, Musikmakarna, då blev vi lärda det här med lite mer poptänket. Hur man skriver en hit. Då blev det lite mer att man började skriva musiken först.

Kom ”Mellan dröm och verklighet” till efter att du gått på Musikmakarna?

Ja, faktiskt. Musikmakarna öppnade en dörr för mig in branschen. Det var även där jag träffade Erik Sahlén och vi har skrivit mycket musik tillsammans. Så även han har lärt mig mycket i låtskrivandet. Att tänka mer hittigt och kommersiellt, medans jag har mer vispop. ”Mellan dröm och verklighet” kom till väldigt snabbt, text och melodi kom samtidigt på den. Jag har aldrig skrivit en låt så snabbt som jag gjorde med den. Det är lite intressant. Jag kunde aldrig drömma om att det skulle bli så där…

Lite som din strof ”det är som att veta men inte förstå”…

(skratt) Exakt! Min mamma har också haft cancer och det var i samband med det som jag gjorde ”Mellan dröm och verklighet”. Så den handlar faktiskt också om cancer. Både om min mamma och om Tindra faktiskt. Men det var innan Tindra hade gått bort. Först hade jag tänkt att det skulle bli en vanlig kärlekslåt, men så fattade jag att det här kan ju bli nåt större. Då det handlade om just det där.

Jag såg att du spelade ihop med en hel orkester på en video, är det något som du brukar göra?

Nej. Det var once in a lifetime. Jag hoppas att det händer igen för det var det mäktigaste som jag har gjort i hela mitt liv. Det var tack vare ”Mellan dröm och verklighet” för då hade de som anordnade fredsgalan, Notes For Peace 2016, hört mig på radio. De kontaktade mig och undrade om jag ville komma dit och spela. Jag tackade ja såklart. Då fick jag äran att bli kompad av 65 pers i en orkester. De gjorde stråkarrangemang av mina låtar och noter. Så nu har jag har fått de noterna till mina låtar, jag som inte ens kan skriva noter. Jag har en dröm om att jag skulle få göra lite mer grejer med en orkester. Nästa år kanske jag ska samarbeta med dem och göra nån liten inspelningsvideo. Vi får se.

Det blir ingen turné med en hel orkester?

Inte som det ser ut nu, men ingenting är omöjligt! Det är ganska dyrt att boka in en orkester.

Vad ligger annars framför dig?

I januari ska jag dels spela på Katalin i Uppsala den 18 januari och så har jag fått ett gig på Musikplats Sthlm i P4 den 25 januari. Jag har länge drömt om att få spela där, det är ganska stort för mig. Det innebär att man får komma till radiohuset i Stockholm, där är det en livepublik och så är det direktsändning. Man spelar i en halvtimme och sen är det en intervju. Förmodligen så kommer jag även att signa med ett skivbolag och ett bokningsbolag under nästa år. Så jag kan ta mig ut på spelningar och ta mig fram ännu mer.