Författaren Anne Nilsson älskar kaffe

Anne Nilsson har skrivit fyra böcker om drycken kaffe. Hennes senaste, Kaffe - världens dryck, har gått vidare till finalen i den internationella kokbokstävlingen Gourmand World Cookbook Awards. Då vi på redaktionen älskar kaffe blev vi nyfikna på Annes intresse för drycken. Hur det hela började och hur hon ser på kaffets förändring under de tio år som gått från att hennes första kaffebok kom ut.

Det har än så länge blivit fyra böcker om kaffe, så jag undrar hur ditt intresse för drycken kaffe började?

Jag är inte den där kaffespecialisten utan mer kaffeälskaren som vill dela med mig av specialisternas kunskaper. Därför får experterna faktagranska det som jag skriver. Men om vi ska ta det från början så började jag att dricka kaffe väldigt tidigt. I sexårsåldern. Min mormor var ofta hemma hos oss då och alltid när vi skulle fikade ville mormor ha kaffe. Jag och min syster ville göra som henne och ville smaka. Då blev kaffet utspätt med mycket mjölk. Sedan har kaffe följt mig genom hela livet.

Sen har du provat olika kaffesorter under resans gång?

Jag var au pair 1988-89 i Wien, som är känd som en riktig kaféstad. Då passade jag på att besöka många olika kaféer och njuta av kafékulturen där. Det var där jag fick smaken för lite godare kaffe.

Kaffe på fat var inte med i boken …

Nej, men det hade jag med i min första bok, Svensk Kaffebok. Hur man förr drack det med sockerbit och allt det där. Det hänger nog mest ihop med kokkaffe och att det var så skållande hett.
I mina tidigare böcker har jag riktat in mig på den svenska marknaden och har skrivit ur ett svenskt perspektiv. Tanken med den här boken är att den ska översättas och komma ut internationellt. På de större språken som engelska och så vidare. Men för den svenska marknaden har jag tagit med ett omfattande avsnitt om utvecklingen i Sverige.

Då måste det ha känts härligt att bli nominerad i kokbokstävlingen?

Ja, det är toppen. Det känns väldigt bra att få extern uppskattning för något som jag och mitt team, framför allt formgivaren Eva Strindlund och faktagranskaren Kaveh Azizian, lagt ned mycket tid och energi på. Jag blev även nominerad i samma tävling för boken Kaffe som gavs ut 2010. Den kom på en fjärde plats. Men med min senaste bok känner jag mig ännu nöjdare, så jag hoppas att det går vägen den här gången. Det är totalt åtta stycken kaffeböcker från olika länder som tävlar i finalen.

Foto: Alfred Runow

Angående tävlingen, hur är den upplagd?

Tävlingen har enormt många kategorier. Det är som en Oscarsgala för världens mat- och dryckesböcker, där en av kategorierna är kaffeböcker. Den avgörs i år i Yantai, Kina, 27-28 maj.

Med tanke på en eventuell utländsk lansering så måste det vara bra att vara nominerad?

Det sägs att det ska underlätta förhandlingarna med de utländska förlagen, så det hoppas jag verkligen på.

Kommer du att åka till tävlingen i Kina?

Lite tveksam. Det är långt bort och kolliderar med andra viktiga privata saker på hemmaplan.

Har du besökt någon kaffeplantage?

Tyvärr inte. Jag har mer pratat med dem som har varit ute på olika kaffeplantage världen över. Ska jag skriva ytterligare en kaffebok så vill jag absolut ut och själv uppleva några plantage.

Vilket kaffe föredrar du själv?

Till vardags blir det mellan- eller mörkrostade hela bönor, märkta med både KRAV och Fairtrade eller liknande. När jag ska lyxa till det lite väljer jag specialkaffe - kaffe av extra hög kvalitet. Hemma har jag en bra kaffekvarn, vilket är a och o, som mal exakt den mängd som behövs för tillfället. Sedan brygger jag det färskmalda kaffet i en pressbryggare.

Så det blir inte mormors kaffe?

Nej, inte det elbryggda. Är jag ute på stan blir det oftast en dubbel espresso, en espresso macchiato eller en flat white.

Hur tycker du att kaffekulturen har utvecklats?

Ute på kaffeställena har kunskapen ökat radikalt de senaste 15, 20 åren. Jag gick mer igenom det i min tidigare bok, En handbok kaffe, där jag tog upp själva baristavågen i Sverige. Från början var kunskaperna om kaffe undermåliga och kvaliteten på kaffet som serverades extremt ojämn.

Och vårt förhållningssätt till drycken har också förändrats …

Det har nu blivit mer fokus på bönornas ursprung. Vilket hänger ihop med ett ökande intresse för mathantverk generellt sett där man vill att livsmedlet ska vara äkta och producerat småskaligt och lokalt. Du kan nu följa hela processen, från platsen där kaffet har odlats till att du får kaffet i din kopp. Kvaliteten på det kaffe som säljs idag har även ökat rakt över – från kaffepaketet i butiken till kaffet som serveras ute på något ställe. Branschen och konsumenterna har alltmer också börjat intressera sig för att bönorna ska produceras på ett hållbart sätt. Hållbarhetsmärkningarna har slagit igenom rejält. De här märkningarna har tills nu däremot inte tagit hänsyn till faktorn att kaffet också ska smaka gott.

Då står det mellan bönorna arabica och robusta?

Arabica som är den ”finaste” av dessa två ger en mild smak och är därför populär bland oss kaffedrickare. Robusta ger en bitter och frän smak och används mest till snabbkaffe och som smakförhöjare i espressoblandningar där den hjälper till att skapa en bra crema.

En del kaffesorter innehåller bönor från olika länder. Beror smakerna då på klimat och vilken jord plantorna står i?

Du kan ta en liknelse med vin. Jordart, väder, läge, det är många faktorer som påverkar smaken och kvalitén på kaffet. För att skapa ett riktigt bra kaffe måste kaffefrukterna få mogna långsamt. På höga höjder med svalare klimat växer de allra finaste. Handplockat bör det vara så man bara får med de mest mogna frukterna.

Har kaffe blivit något för investerare?

Ja, den heta kaffebranschen har blivit intressant för investerare. Marknaden för kaffekedjor växer, kaffekvaliteten blir allt bättre, hantverksmässigt producerat kaffe ökar och kafékulturen har blivit global. I takt med en höjd levnadsstandard och en växande medelklass ökar också efterfrågan av kaffe på stora tillväxtmarknader som exempelvis Kina och Indien. Sedan några år pågår en konsolidering i branschen där större företag köper upp mindre rosterier och kaffekedjor för att snabbt etablera sig inom det mer lönsamma specialkaffesegmentet.

Kaffeställena har ändrat karaktär också på senare tid …

Nu har de blivit mer sociala knutpunkter där man träffas för att umgås och används som mobila arbetsplatser. De är bekväma, erbjuder internetuppkoppling, uppmuntrar till interaktion - och erbjuder gott kaffe. För egenföretagare eller anställda som vill ha ett mer flexibelt arbetsliv är detta något att fundera på som alternativ till att ha ett kontor som står tomt mellan kundbesöken.

Vi tackar dig Anne Nilsson för att du ville dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper.