Mitt minne av Bernie Wrightson

Den 18 mars gick Bernie Wrightson bort efter en kamp mot cancer.
Efter sig lämnar han sina otroliga teckningar och serier.

Min första kontakt med hans alster var när jag under tidigt 80tal fann Träskmannen (Swamp Thing) i den då svartvita serietidningen Gigant.
Jag var fast. Gillade både teckningar och manuset av Len Wein.
Här fanns något ledsamt och skrämmande.
Vilket påminde mig om hur skräck ska vara enligt de svartvita skräckfilmer jag tills då hade sett.

Swamp Thing

Sedan försvann serien och jag glömde Bernies konst.
Tills jag fick se Meatloafs Dead Ringer skivkonvolut.
Nu blev jag påmind om den fantastiske illustratören.
Jag började leta efter hans serier och fann dem på engelska, prenumererade ett tag på en amerikansk tidning.
Och fick en del av mitt lystmäte tillfredsställt.

När grabben långt senare gav mig boken Frankenstein från Dark Horse fick jag nog de i mitt tycke snyggaste teckningar Bernie gjort.
Just berättelsen om Frankenstein verkar ha inspirerat honom lite speciellt.
För förutom att han illustrerat Mary Shelleys berättelse så illustrerade han en serie vid namn Frankenstein Alive Alive som tog vid där hennes berättelse slutade.
I Swamp Thing serien dyker även ett monster upp som liknar Frankensteins monster.
Förutom detta så dyker även samhällsproblem upp i serien, något som även Alan Moore vävde in när han långt senare tog sig an Swamp Thing.

Bild från Mary Shellys Frankenstein

Frågan som jag inte kommer att få något svar på är vad som fascinerade honom med storyn om Frankensteins Monster.
Kan det ha varit så att han upplevt och sett något liknande som jag?
Nämligen föräldrar som försökt "gömma" sina barn för att de inte varit som alla andra.
Rentav verkat ha skämts för dem.
Fast de som i Shellys berättelse är riktigt smarta, fast de kanske har svårt för att uttrycka sig.
Vem vet?

Även om den frågan förblir obesvarad, så kan vi njuta av hans konst.