I bara mässingen

By svip 7 år ago
Reklam

Hej, Tant Antik här!
Nu var det dags igen och den här gången tänkte jag skriva några rader om den vackert glänsande mässingen som förr kallades för fattigmansguld. Efter en period av minskat intresse under 1900-talets första decennier är mässingen en het trend igen, som verkligen är på gång och åter populär inom inredningssammanhang. Mässingsföremålen blir med sin färg och lyster gyllene accenter i rummet.

Vår inhemska mässingshantering startade på 1600-talet för att ge avkastning för kopparen från Falu gruva. I Sverige fanns då våra stora mässingsbruk såsom Skultuna, Nyköping, Bjurfors och Gusum. De största tillverkarna var Skultuna och Gusum som båda startade på 1600-talet. Båda bruken har gjort sig kända för sina högklassiska och vackra produkter. Bruket i Gusum lades ner under 1900-talet men Skultuna är fortfarande i gång på samma plats utanför Västerås där bruket en gång startade.

Men det var inte bara bruken som tillverkade mässingföre-mål. Från Tyskland kom till Sverige under bland annat på 1600-talet gelbgjutare som var duktiga hantverkare. Gelb kommer av tyskans ord för gul. Gelbgjutarna göt saker i mässing och annan gulmetall och gjorde bland annat vardagsföremål som mortlar, ljusstakar och strykjärn.

Deras konkurrenter mässingslagarna arbetade med mässingsplåt och hade stort anseende som skrå.

Eftersom mässingen är närmast guldskimrande, pyntade de förmögna sitt hem med vackra mässingföremål. På den tiden bedömdes en gårds status efter hur många mässingföremål som fanns. Men när den efterhand spreds bland ”vanligt folk” övergick de rikare till ädlare metaller och mässingen degraderades efterhand till ett slags ”fattigmansguld”.

Visste du att…

... mässing är en legering av koppar och zink. Ju mer koppar desto rödare färgton. Om mässingen är gjuten, och bly eller tenn ingår, brukar materialet kallas malm. Materialet ärgar lätt och får då gröna fläckar.

… ljusstakar och kandelabrar är de mest eftertraktade mässingföremålen, framförallt om de är märkta Skultuna och/eller Gusum.

Man kan egentligen aldrig få för många ljusstakar som i sina olika former och storlekar är underbara att ha som en samling på t ex matbordet. Tveka inte att köpa om du hittar några fina exemplar! Priserna är idag fullt överkomliga och brukar hamna kring en hundralapp styck.

Att datera mässing är svårt eftersom stämplarna på mässingföremål saknar tillverkar- och årtalsstämpel, vilka fanns på tenn och ädla metaller. Stämplingen av mässingsföremålen infördes i Sverige först under 1800-talet och riktigt gamla föremål saknar stämpel. Oftast består stämplarna av brukets namn och eventuellt ett modellnummer. Något som gör dateringen ännu besvärligare är att modellerna levde kvar oförändrade kanske i 100 år.Från 1800-talet och framåt har t ex Skultuna använt varianter på stämplarna Skultuna Bruk och S:B, ibland med en krona och årtal. Gusum hade tre olika stämplar 1881-1925: Gusum, Gusums bruk och modellnummer.

Här nedan följer några exempel på stämplar till ledning för datering:

S:B inom fyrkant 1825-1840, SKULTUNA 1840-1860, SKULTUNA BRUK eller S:B med eller utan kunglig krona 1860-1891, SKULTUNA med kunglig krona och årtalet 1611 1890-1920. År 1921 byttes 1611 ut mot 1607, som var det korrekta grundläggningsåret.

Genom att ta reda på hur de olika brukens stämplar har sett ut under olika årtionden kan man ringa in ungefärligt när de är tillverkade.

Ska man då putsa mässingsföremålen eller inte? Detta är en smaksak, en del vill ha sina mässingföremål med oputsad patina och andra vill ha dem blankpolerade. Med milt diskmedel och mjuk borste kan man diska bort fett och smuts.
Vill du ha mässingen blank är Häxans putsmedel effektivt. Putsa och torka med mjuk trasa. Fläckar av stearin sköljer du av med varmt vatten, putsa därefter. Mässingens yta är känslig för repor – undvik därför borstar, stålull och svampar.
Fortfarande går det att fynda mässingsaker, inte minst på loppisar, mässor och auktioner – så nu är det köpläge.

Ha de...och Tant Antik önskar en trevlig loppissommar!