Staffan Hellstrand har svaret på allt

Med en solokarriär som börjar närma sig 30 år är Staffan Hellstrand aktuell med ett nytt album. ”Svaret på allt” är ett album byggd på Staffans osvikliga melodikänsla och hans helt egna fåra av rocklyrik. Som en aptitretare har singeln ”Nån som kör” släppts digitalt.  Albumet kommer att släppas digitalt och på CD den 20 april.

Hur började ditt musikintresse?

Väldigt tidigt med en stor radiogrammofon som fanns hemma hos mina föräldrar, där vred jag på sökknapparna. Jag har alltid varit väldigt fascinerad av musik. Redan från två, treårsåldern. Jag började spela gitarr när jag var tolv. Lärde mig själv. Har alltid velat vara en popstjärna.

Nu släpper du nya albumet som heter Svaret På Allt. Det är en lite kaxig titel…

Jag tyckte att det var en ganska rolig titel och det finns en låt på plattan som heter det. Den är lite ironisk precis som skivtiteln. Låten handlar om när jag kom till Stockholm i 20 års åldern, hängde på klubbar och livet var väldigt självklart. Jag hade svaret på allt. Så kan man tolka den.

Känner du likadant i dag nu när du är lite äldre?

Man lär sig att saker inte är så självklara med åren.

Du har även en låt som heter Terror Haza, har den något med det som hände i Stockholm att göra?

Nej, det har den inte. Det är ett hus i Budapest som nazisterna, använde som sitt tortyrcenter. Jag besökte detta museum för några år sedan. Sen när nazisterna föll och ryssarna kom in så tog de över byggnaden och fortsatte i samma stil. Liknande saker händer i dag och det går ganska fort att man börjar fängsla folk för deras åsikters skull. Vi ska inte vara för säkra i Sverige heller.

Här hemma så vill man börja tumma på pressfrihet och liknande…

Man ska ha bra koll på det där. Det finns partier som tycker att vissa tidningar inte borde finnas och att vissa människor inte är svenskar, och så vidare. Då tyckte jag att det kunde vara bra att skriva en sång om hur det faktiskt går till. Den handlar om det.

Vad lätt vi har att anpassa oss?

Det går steglöst tror jag, så man får vara på sin vakt.

Det här med lite samhällskritik är väl något som kommer igen i dina texter?

Det gör det. Jag har väl inte varit någon slagordskille som vissa andra, men jag är väldigt intresserad av politik, sociala mönster och psykologi. Det är det som jag skriver om på ett personligt plan.

Lilla Fågel Blå måste ha betytt mycket för dig både personligen och för karriären?

Absolut. Det var en sång som handlade om en uppskakande period i min ungdom när en av mina bästa vänner plötsligt försvann från världen in i en psykisk sjukdom. Men för min karriär så betydde den allt, kan man säga. Att den blev en så fruktansvärt stor hit.

Och sen kom Fiskarna I Haven..

De är mina två riktigt stora hits.

På albumet Hemlös hade du texter av Dan Andersson, hur kom det sig?

Det var när jag samtidigt hade ett band, SH!, med egna låtar. Då tyckte jag att den här sidoplattan skulle ha en annan vinkel. Tyckte det var kul att ta texter skrivna av Dan Andersson eftersom jag gillade honom så mycket.

Har hans lyrik inspirerat dig?

Det får man nog säga. Det finns en fin rytm i de där dikterna. Fin naturlyrik. Väldigt fina bilder som målas upp. Han var ganska andlig och samtidigt väldigt politisk. Han skrev om utstötta människor. Även hans tragiska öde är gripande.

Du har spelat med The Nomads, är det några ungdomskamrater?

Inte alls. Vi träffades på en skivbolagsfest på 90-talet. Då fick jag idén att det vore kul om de kunde kompa mig. Då hade jag gjort Dan Andersson plattan och folkrock musik. Jag ville tillbaks till rockmusiken. Nomads är väldigt hårda och kör elgitarrbaserad musik. Vi gjorde några låtar ihop på skivan Eld och sen ett helt album, Regn.

Är det några som du stöter ihop med ibland och spelar med?

Vi gjorde för två, tre år sedan hela Pascha Jims Dagbok live på Södra Teatern med stråkar och allt. De är fortfarande väldigt goda vänner till mig alla fyra.

Så man vet aldrig?

Det kan absolut hända nåt sånt kul. De är fortfarande aktiva som band och jag med, så det är mycket möjligt att vi kan stöta ihop nån gång.

Du spelar förutom gitarr även munspel och klaviatur, spelar du nåt mer instrument?

Bas, men det är ju besläktat med gitarr. Att spela klaviatur idag innebär med den inspelningsteknik som man har med mycket mjukvaruinstrument på datorn så kan man i princip spela vilket instrument som helst. Så jag har programmerat ganska mycket också, suttit och petat. Jag behärskar ganska hyfsat att programmera beats, trummor så då gjorde jag det på senaste skivan. På slutfasen gick jag in i en studio med levande musiker. Det finns lite riktiga musiker på plattan även om jag spelar det mesta själv.

Hur gör du om du ska ut och spela?

Det vet jag inte. (skratt) Det snurrar lite i min skalle, men jag ska väl komma på nån lösning. Jag är inte så förtjust i backtracks. Jag ska spela en del med keyboardisten Jens Back. Det är en ganska keyboardbaserad platta. Vi hittar nog på nåt som funkar live. Sen kommer jag ha ett band på vissa spelningar.

Du har gjort en mässa, Du Går Aldrig Ensam, skapad utifrån tolv av dina egna sånger. Är det mycket körer i den här uppsättningen?

Den är gjord för mig och en kör. Jag har gjort den med körer runt om i landet.

Framförs den i kyrkor då?

Ja, mestadels. Vi framförde den i en kyrka i Karlstad förra året. Då var det inte en mässa utan en konsert. Då blir det mer profant.

Är det svårt att få till akustiken? Det måste ju bli olika i olika kyrkor.

Generellt sett så ska man väl undvika att ha trummor. Det är en pianist, jag på gitarr och körer. Det finns olika kyrkor, alla är ju inte lika. Många är byggda av sten och där studsar ljudet. Där får man vara lite försiktig.

Förutom musiken så har du ett fotbollsintresse?

Oh ja. Ett stort till och med. Jag håller på Östers IF. Det finns inga logiska skäl till det. Jag började hålla på dem när jag var tio år. Man får byta jobb, byta fru och byta livsåskådning, men man får aldrig byta lag. Oavsett hur det går. Nu är de tillbaks i Superettan.

Är det nåt som du åker och tittar på?

Nää, jag bor i Stockholm och de är från Växjö. Det är inte ofta jag är på Myresjöhus Arena. Jag brukar se dem om de är i Stockholm och spelar mot lag här i närheten. Jag följer dem lite grand, men är ingen slavisk supporter som måste se allt.

Spelar du själv fotboll?

Inte så mycket nu. Det var mer under min uppväxt. På senare tid har det blivit lite korpfotboll och lite kändismatcher som man får vara med i ibland. Spela med gamla fotbollshjältar. Det är väldigt smickrande att få vara med där.

Om du skulle få frågan att vara med i Så Mycket Bättre, skulle det vara av intresse?

Det skulle jag nog tacka ja till. Jag har dock inte fått frågan. Min vän Uno Svenningsson var med i år. Han peppade för att jag borde vara med där. Det verkar väldigt kul.

Dels att få göra covers på andra artisters låtar och få höra deras tolkning av dina låtar…

Ja, det är nog något som jag skulle trivas rätt bra med.

Du var med i juryn för nyskrivna snapsvisor.

Jag känner en kvinna som jobbar som chef på Spritmuseet. Det är dem som anordnar det här. Hon har frågat mig i några år om jag skulle vilja vara med, men jag har inte haft möjlighet. Men det här året kunde jag inte tacka nej. Det var lite roligt, en hel kultur runt det där.

Har du skrivit nån egen snapsvisa?

Nej, fast det vore kanske roligt. Men jag känner att jag har viktigare saker att skriva om. Jag gick utanför mina mallar när jag skrev en fotbollslåt och det får nog räcka för min del.

Posted in Nöje.