Arvid Rosengren blev världsmästare i den 15:e VM-tävlingen för sommelierer. Till vardags arbetar han på Restaurant Charlie Bird i New York, driver en vinkonsultfirma och är övergripande ansvarig för att vinsortimentet på Winefinder.se håller världsklass.Tävlingen innehöll en mängd olika moment - bland annat blindprovning av vitt och rött vin samt likör men också dekantering av en ung malbec på magnumbutelj och i val av grand cru-kaffe till en chokladdessert. I ett tävlingsmoment bad gästerna om Moet Extra Brut Champagne- men det vara bara det att det inte fanns någon extra brut att tillgå - utan de tävlande fick improvisera. En uppgift som Arvid löste galant genom att istället erbjuda Moets årgångschampagne från 2006.
Foto: Winefinder.se
Hur kändes det innan, under och efter tävlingen?
Det kändes faktiskt (relativt) lugnt hela vägen igenom. Jag hade lagt mycket fokus på just nervkontroll... meditation, andningsövningar, visualisering har varit dagliga rutiner under de sista månaderna, och det hjälpte verkligen för att behålla fokus och sinnesro, speciellt på scenen.
Hur började ditt intresse för vin?
Jag var alltid intresserad av gastronomi och drömde om att bli kock, extrajobbade på restauranger som tonåring och så vidare. Men gjorde bra ifrån mig i skolan och gick en annan väg. Det var först halvvägs till examen som ingenjör som jag bestämde mig för att satsa på vinet. Jag extrajobbade på bolaget, och insåg att det var en idé att jobba med en passion istället för något som kanske var tryggare men tråkigare. Jag gick vidare med sommelierutbildning i Grythyttan, jobbade på bättre krogar och plötsligt var det min karriär.
Vad har tagit dig till toppen?
Dedikation och hårt arbete snarare än talang. Det är klart att jag älskar känslan av att få andra att må bra, det är ingenting man jobbar fram, men med det som utgångspunkt är hårt jobb vägen framåt.
Vilket vin föredrar du själv som sällskapsdryck?
Oftast dricker jag vitt eller eleganta röda: Chenin Blanc, Riesling, vit och röd Bourgogne, Rhône och Piemonte är favoriter.
Något roligt / udda minne från någon tävling du vill berätta?
Två gånger i rad nu har jag blivit uppkallad som den sista av semi-finalisterna. I Tokyo tappade de till och med bort kuvertet med mitt namn i, så jag stod där med hjärtat bankandes och trodde att jag inte gått vidare, på något märkligt vis. Jag började nästan tro att det var en konspiration när det hände nu i Mendoza igen.