Southside Café låter kreativiteten styra.

Bakom namnet Southside Café finns duon Anders Ljung och Johan R Norberg. 2016 släppte de sitt debutalbum ”Monday Nights At Southside Café”. Nu är de aktuella med sin nya singel ””Captain Of The Mental Institution”. Singeln är ett första smakprov på deras kommande album. Vi hörde oss för med Johan för att få veta lite.

Du lade musiken åt sidan för en akademisk karriär…

Jag spelade mycket musik under min uppväxt med det som med tiden blev grabbarna i Poodles. Jakob sångaren var trummis i mitt barndomsband. Vi spelade långhårig hårdrock på 80 talet. På 90 talet ägnade jag några år åt att försöka producera musik. Bli nya Max Martin osv. Nånstans där tog mina studier över, sen började jag jobba. Idag är jag professor på Malmö universitet till vardags. Det är ena sidan av mitt liv. Men man slutar inte skriva låtar för att man skaffar sig ett jobb.

Vad fick dig att ta upp musicerandet på allvar igen?

Jag träffade Anders för några år sedan och han hade en liknande bakgrund. Sen gick det väldigt fort, från noll till hundra tills vi spelade musik. Så nu pendlar jag mellan att vara professor på dagarna och spelar rock på kvällarna.

Finns det några kopplingar mellan att vara akademiker och låtskrivare?

Båda är väldigt kreativt. Jag är historiker ursprungligen. Att skriva en text, en bok eller en låt kräver att du har en känsla för struktur, för melodier. Man jobbar med samma sidor av sig själv.

Är det nån skillnad nu från när du spelade som ung?

Förr i tiden stod man i replokalen. Man var ett par stycken som försökte samla ihop pengar för att kunna gå in i studion. Idag kan man göra saker mycket lättare. Vi har en egen studio där vi både skriver och spelar in låtar på en gång. Vi kan göra mycket själva. Förr var man kanske tvungen att ha sin rockkärriär när man var i tonåren och sen skulle man bli vuxen. Idag kan man kombinera det. Jag kan sitta på tåget till jobbet och småjobba med musiken. Det är fantastiskt.

Då ni bara är två i bandet, hur gör ni om ni ger er ut och spelar?

Vi gör inte det just nu. Det är ständigt den här funderingen. Fördelen är att vi kan kontrollera skapandet och vi vet vart vi vill. När man sätter ihop ett band är man väldigt beroende av att alla bitar ska funka. Förr eller senare kanske man måste bilda ett band ändå. Men då vi båda har tusen järn i elden har vi valt att göra det här mer i form av ett studioprojekt.

Hur är fördelningen när det kommer till skapandet av musiken?

Jag är lika mycket producent som musiker, därför så ansvarar jag för musiken. Vi skriver låtarna tillsammans och Anders sjunger.

Kommande album kommer att heta Ghost, vad syftar titeln på?

Vi märkte det när vi skrev att ”spöken” går som en röd tråd genom albumet. Det är en ganska mörk platta. Det är lite dogma för oss att bara skriva låtar som är viktiga för oss. Ghost refererar ganska mycket till en del tuffa saker. Singeln ”Captain Of The Mental Institution” handlar om psykisk ohälsa som vi har i vår omgivning. Det handlar även om andra spöken, hjärnspöken, men sen finns där också kopplingar till oro inför framtiden osv. Vi skrev en låt som heter Revelation där vi i texten fyllde den med en massa dolda hänvisningar till Johannes uppenbarelse. Skriven med känslan av apokalypsstämningen som finns där i. Den har blivit uppskattad i framför allt katolska länder i Sydamerika. De läste nog in saker i texten som vi inte förstod från början. Vi bestämde oss från början för att inte skriva de där fåniga hjärta och smärta låtarna.

Blir albumet enbart digitalt?

Det finns lite olika bud. Förra plattan släppte vi på CD. Nu står vi och väger om vi ska släppa den i begränsad upplaga på vinyl. CD formatet verkar vara stendött. Jag hoppas att vi kommer att ge ut den i fysiskt format.

Skriver ni ny musik nu inför en tredje platta?

Vi har lärt oss att det här med plattor inte fungerar som förr. Vi kanske framöver kommer att släppa låtar mer regelbundet på ett annat sätt framöver. Albumformatet verkar inte vara lika självklart längre, tyvärr. Jag tänker att vårt band är en återspegling av de band och skivor vi hade när vi växte upp.

Vad skulle du säga är era influenser?

Jag tror att vi är mer influerade av åttiotalet än vad man kanske kan tro i den mening hur man skrev låtar då. Det känns som att det saknas ett rockband idag. Det finns hiphop, pop och hårdrock, men var finns det vanliga rockbandet? Förr kunde ett rockband spela ganska brett. Både lugnt och hårt och allt där emellan. Där vill vi nischa in oss. Vi är som ett rockband var förr i tiden. Som hade en stor frihet att göra vad de ville. Att vara oförutsebar och låta kreativiteten styra.

Är det så att man mognar med åren när det gäller skrivande av låtar?

Man blir klokare med åren. Jag övar inte på gitarren längre, men jag tror ändå att jag spelar bättre än när jag var tjugo år. Det kanske inte har med åren att göra, men när du ska skriva en låt till en artist, som du inte har en relation till, då blir det anonymt. Så det handlar inte bara om åren utan mer om du skriver åt dig själv. Då blir det mer på riktigt, från hjärtat. Och det hörs. Så det handlar nog inte om att jag och Anders har blivit äldre utan om ambitionerna. Vi gör det vi verkligen vill.




Posted in Jörgen Fredriksson, Nöje.