Komik och allvar med Lars Classon

Lars Classon och Ola Hedén tar den nyskrivna komedin ”Tralala – om helvetet vi kallar livet” på stor landsbygdsturné och gästar 23 anrika bygdegårdar och teatrar runt om i landet med början Torsås Bygdegård den 17 september och final på Aftonstjärnan i Göteborg den 8 december. Vi tog oss ett litet snack med Lars (son till Krister Classon (Stefan och Krister)) för att få reda på lite mer om komedin och hur det är att vara son till en kändis.

Nyfiken på föreställningens namn, låter som två motpoler, tralala och helvete…

Man kan väl säga så här att det finns alltid två sidor av myntet. Det är vår grundtanke med det här. Föreställningens essens är helvetet, det handlar om att det är så lätt att hamna i det. Inte mycket behöver gå emot dig innan du tycker att det är ett helvete. Sen finns det en annan sida, vad är ett helvete och hur illa har man det egentligen?

Det finns olika grader av helvete?

Tänker mer att det finns olika inställningar till vad du utsätts för. Om man ska ta den filosofiska biten först så har det med hur du förhåller dig till varje sak. Det är det som är vår undergrund till föreställningen. Vi visar detta genom att två personer som lever ganska olika liv, den ene har ett mer ekonomiskt och socialt framgångsrikt liv än den andre och de hamnar på samma biograf. De ser samma film som de båda tycker är så tråkig att de somnar och vaknar efter att alla har gått och vaktmästaren bommat igen lokalen. De kommer inte ut. Den ene känner att han måste ut ganska fort då han upplever att han missar mycket som händer utanför, medan den andre tycker att det är ganska trevligt att få umgås med någon. Två motsatser där den ene tycker att han är i helvetet medan den andre försöker förklara att det finns möjligheter med den här situationen. Killen som vill ut har viss form av klaustrofobi så det är inte bara att han vill ut utan det finns en panik där.

Är det du och Ola som skrivit föreställningen?

Japp! Vi har skrivit den tillsammans och gjort den åt oss själva. Det är en komedi, men vi vill även att man ska gå därifrån och ta med sig nån tanke om hur man ser på sitt eget liv.

Hur kom det sig att ni valde en turné och inte enbart körde den på hemmaplan?

Både jag och Ola är födda på väldigt små orter med ca 400 – 500 invånare. När vi bodde där och det kom grejer till oss kände vi att det var roligt och vi tycker det är väldigt roligt att få komma ut och spela på olika ställen, träffa olika människor och då blir även vår upplevelse större. Så vi åker istället för att försöka få alla människor att komma till oss.

Är det en för- eller en nackdel att vara son till en kändis?

Jag försöker att se det som en fördel. Precis i början var jag lite, fan ska jag genomföras med honom hela livet. Samtidigt är jag väldigt stolt över det som min pappa har gjort och tycker han har gjort mycket bra grejer. Blir jag jämförd med honom så ser jag det som en ynnest.

Du för traditionen vidare i släkten…

På nåt vis. Vissa människor kanske får upp ögonen för mig p.g.a. av min pappa och då är det väl bara bra för mig. Sen att han slutade var en fördel.

Har du en bror?

En lillebror som jobbar i det företag pappa startade och som vi har nu. Farsan är där mycket också och jag skulle kunna säga så här: han är världens bästa anställd för han gör rätt mycket, men får ingen lön. Hela idén med företaget går ut på att vi ska göra saker som vi tycker verkar roligt. Turnén som vi nu gör är en del av det. Vi tror på det och vill genomföra det vi tycker är roligt.

Är de inblandade i turnén på något sätt?

Inte mer än som bollplank.




Posted in Jörgen Fredriksson, Nöje.