Anna Davour – författare till boken Urtidsbilder

Reklam

Författaren Anna Davour är aktuell med boken Urtidsbilder. Till vardags är hon vetenskapsjournalist på Forskning & Framsteg där hon är redaktör för ämnena fysik och astronomi. Ni kanske har hört henne då hon arbetat Vetenskapsradion i P1. Hon har disputerat i fysik och forskat med inriktning på experimentell astropartikelfysik.

Nu är du aktuell med boken Urtidsbilder om dinosaurier…

Ja, och en massa andra djur. Det är faktiskt värt att påpeka att det är en minoritet av dinosaurier i boken. Det beror i och för sig hur man räknar fåglarna.

Hur kom det sig att du skrev en bok om detta ämne, det är inte de områden du vanligtvis verkar inom?

Jag fick en direkt fråga om jag ville göra det. Vet faktiskt inte varför Nils Karlén på Fria Ligan valde att fråga just mig. Men jag blev glad och tänkte att det här vill  jag göra.

Är det svårt att vara aktuell när man skriver en sån här bok? Då det kommer nya rön i en strid ström.

Jag har försökt att hålla mig till saker som är ganska okontroversiella och förhoppningsvis ska bestå. Men man vet ju aldrig. Det är jättesvårt. Sen kan det vara så att jag inte känner till forskningsläget på alla grejer heller.

En fördel med att det kommer nya rön är väl att man får ge ut en uppdaterad upplaga?

Jag skulle önska att det är den här boken man köper och sen har kvar om femtio år.

Du sysslar annars med fysik och astronomi. Det är också områden där det händer mycket.

Ja det är mina huvudsakliga bevakningsområden. Fördelen då är att jag inte skriver en bok utan skriver nyheter. Då får man berätta om rön som kan behöva bekräftas. Ibland även spekulationer.

Fotograf/Källa Simon Stålenhag

Har du skrivit böcker förr?

Nej. Detta är den första.

Har du fått blodad tand för att skriva fler?

Som det är med människor som läser mycket böcker så har man alltid tankar att man skulle vilja skriva en. Så det har funnits massor av sådana idéer och fortsätter att finnas sådana idéer. Så det kan mycket väl hända igen.

Blir det inom ett annat ämne då?

Det får framtiden utvisa vad det blir.

När uppstod ditt intresse för urtidsdjur?

Jag tror att de flesta människor har en dinosaurieperiod nån gång i lågstadieåldern. Det har jag också haft. Sen har jag alltid varit intresserad av de stora perspektiven, de breda dragen av jordens utveckling. Och livet är bland det häftigaste som har skett.

Om du kunde väcka en dinosaurie till liv a la Jurrasic Park skulle du göra det då?

Ja, men inte så många åt gången. Kanske en.

Vet du vilken sort som du skulle välja då?

Flygödlor. Det är inte dinosaurier, men det är urtidsdjur. Det vore häftigt. Bara att få se hur de flyger och om de ser ut som fåglar. Det vore intressant att få se. Jag tänker mig att de är lika fåglar på vissa sätt, men väldigt olikt på andra sätt.

Du har en bakgrund inom astropartikelfysik, hur skulle du vilja beskriva det ämnet?

Astropartikelfysik är ett forskningsfält som använder sig av observation av partiklar som är mindre än atomer. Man gör observationer av partiklar
som redan flyger omkring i rymden för att dra slutsatser om partikelfysik, men också om universums uppbyggnad. Så astropartikelfysik är överlappet mellan astronomi, astrofysik och partikelfysik.

Hur smått kan det bli?

Neutriner är något som jag har sysslat med. En neutrino är en partikel som inte har någon utsträckning och på det sättet är den lika stor som en elektron – den har inte heller någon storlek. Men neutrinon är extra liten på grund av att den inte heller har något elektriskt fält. Så den växelverkar inte så lätt med någonting. Den kan flyga igenom väldigt mycket materia utan att efterlämna något spår. Den har nästan ingen massa heller så det är svårt att säga hur stor massan är. Man vet att den är mindre än si och så, men man kan inte säga exakt hur stor den är. Så på frågan hur smått det kan bli så är nog neutrinon ett bra exempel. Den flyger igenom atomen utan att märka att atomen finns där.

Detta med mörk materia, hur skulle du beskriva det?

Mörk materia är en sorts substans, någonting som har massa – det vill säga gravitation. Men den varken sänder ut ljus eller absorberar ljus. Den är osynlig. Man ser gravitationseffekterna men inget mer. Det finns förmodligen mörk materia överallt i universum, men klumpar ihop sig så det finns större anhopningar på vissa ställen.

Kan mörk materia sitta på vanlig materia?

Eftersom den växelverkar så lite så kommer den inte att sitta fast. Den kommer att samexistera med vanlig materia, så det kan finnas mörk materia inuti jorden. Det kan också finnas mörk materia-partiklar som flyger igenom jorden och oss på liknande sätt som neutriner gör.