I vårt avlånga land, Sverige, utförs de flesta betalningar kontantlöst. De flesta av oss använder våra kreditkort med sina chip. Men tänk om man kunde betala med sitt chipimplantat istället. Då slapp man leta i plånboken när man står i kassakön. DigitasLBi testade detta på sin julfest 2015 med gott resultat. Vi som är ”chipade” hoppas naturligtvis att det kommer mer möjligheter att ansluta fler tjänster/aktörer till våra chip. Kanske skulle det även få fler att fundera på de positiva aspekterna med chipimplantat. Vi hörde oss för med Patric Lanhed på DigitasLBi som ser positivt på utvecklingen.
Er test med chipbetalningar förra året var lyckad…
Vår julfest med betalningslösningar var intressant ur flera aspekter. Om man jämför med Øredev developer conference där du blev chipad så var det ganska många som var på den konferensen. Det var 1300 sålda biljetter, sen kanske inte alla besökare var där dag ett då vi uppgraderade 63 st med chipimplantat. Men däremot så var nog ca 700 besökare där. 63 av 700 är inte så stort antal, medan på eventet i Göteborg var vi 150 st och 23 av dem valde att uppgradera sig. Drygt 15%. Vilket är höga siffror.
Hur var fördelningen mellan män och kvinnor?
Av de 23 var 13 stycken kvinnor. Av de tretton tjejerna var tre stycken över 50 år. Det här visar på något sätt att vi har kommit ifrån källarverksamheten. Det här blir mer och mer socialt accepterat. Och folk ser fördelarna med detta. Därför tror jag att i och med att internet of things håller på att explodera så kommer det här som en liten svans på det. Att vi skulle nå den här nivån så pass snabbt trodde ingen.
Bio Pay projektet antar jag att du var inkluderad i?
Jag var en av dem som skapade det. Vi ska poängtera att Bio Pay är ingenting annat än ett bevis på att den här tekniken fungerar. Det är ingen produkt eller något företag. Utan vi var ett gäng utvecklare som ville ta fram ett kul koncept och ville utmana det traditionella. Så vi valde att titta på hur man kunde lösa betalningar med chip. Vi förstod att det skulle beröra många men inte att vi skulle få den uppmärksamhet som vi fick. Det var fantastiskt roligt.
Vad blir fortsättningen på detta?
Från början så handlade det mycket om att vi lyckades göra nånting som ingen gjort förut. Alla journalister som vi pratade med var intresserade av den storyn. Sverige är ett land som ligger väldigt långt i framkant vad det gäller det kontantlösa samhället. Eller åtminstone i strävan mot det. Det här vet resten av världen om och man tittar väldigt mycket på hur Sverige gör för tillfället. Vi har gått ifrån att hantera kontanter till att betala med våra kreditkort till att betala med trådlös teknik (NFC). Fler och fler betalsätt hamnar i mobilen. Där är vi idag. Sen har vi kryddan på den här storyn och det är att vi i Sverige har lyckats betala med våra chipimplantat.
Finns liknande funderingar i andra länder?
Jag var i kontakt med ett företag i Norge som samordnar bankerna och deras teknik. Vi pratade kring den här tekniken och framtidens betalningar. Detta är superintressant för dem. De har haft sina plastkort i hur många år som helst. Det har inte hänt någonting. Det är samma teknik som det var för 25, 30 år sedan. Nu har de fått NFC chip i sina kreditkort. (Liknande de som ICA har i sina kort). I andra länder ute i Europa så är det här väldigt vanligt att man betalar mindre belopp genom att man håller kortet mot en läsare. Man behöver inte ens skriva in sin pin-kod. Detta kan man göra upp till fem, sex gånger om dagen. Vilket innebär att det finns ingen säkerhet om man blir av med sitt kort. Om man då kontrar det med hur många har glömt sitt kreditkort hemma? Eller lånat ut det till frugan? Så den fysiska säkerheten är inte speciellt bra i den här typen av betalningsmedel som vi har idag. Vilket ger en intressant twist på diskussionen hur man kan använda chipet i handen till att betala med. Du kan inte glömma din hand hemma till exempel. Du kan definitivt inte låna ut den till din fru. Du har exakt samma digitala säkerhet. Du kan koppla på pin-kod. Jag tror att det till och med är så här att det är inte Sverige i sig som bestämmer om du ska ha pin-kod utan det är kortutfärdaren. Jag kan med mitt MasterCard betala på bussen utan att slå någon pin-kod när jag laddar mitt busskort. Så redan där har vi den dåliga säkerheten. Det kommer säkert att hända en väldigt massa saker för att förbättra säkerheten. Det här är bankerna väldigt intresserade av. Kommer då en ny revolutionerande teknik som att betala med handen, då blir det intressant. Diskussionerna idag är intressantare jämfört för några månader sen.
De chip vi har i våra händer är det rätt så lite minne på om man jämför dem med dem som finns på kreditkorten. Hur mycket information från olika aktörer skulle man kunna ha på ett chip?
Jag vet inte riktigt hur man löser det rent praktiskt. Det finns två olika angreppssätt. Det ena är att man lagrar information på chipet för att man kan göra det och det andra är att det är något centralt system som avgör om ditt chip är ok att betala med eller inte. Och då behövs det ingen lagringskapacitet i chipet över huvud taget. Problematiken med att betala med chipet idag handlar egentligen mer om att: hur vet vi att ditt chip sitter i din hand? Vi kan inte garantera att det är så. Det behövs stärkas upp kring det för att vi ska kunna använda den här tekniken på ett säkert sätt. Annars skulle du kunna registrera ett chip som du har i en nyckelbricka och vips så har man tappat hela den här effekten av att chipet sitter i kroppen och kan användas för identifiering. Vilket vi inte kan om det sitter i ett armband eller en ring. Så det är egentligen där det svåra ligger. Vi måste hitta ett sätt att verifiera att du är du och att chipet sitter i din kropp.
För chipet går ju trots allt att ta ut…
Visst. Samtidigt tänker jag, vilket kanske är lite naivt, om du har betaltjänster kopplade till ditt chip och så plockar du ut ditt chip då vill du inte att någon annan ska springa runt med det och göra betalningar. Det är lite självbevarelsedrift. Men idag finns det ingenting som skulle kunna hindra detta. Det är som att du blir av med ditt Visa kort och inte anmäler det , då finns det inget som hindrar att någon annan använder det. Så problematiken är inte ny, utan det är bara en fråga om hur man förbättrar säkerheten.
Man kan lägga på alla möjliga säkerhetslösningar till exempel pin-kod, att man ska verifiera sitt chip nån gång då och då för att kunna betala med det.
När man kopplar på en tjänst så får man verifiera det med sitt Bank Id som du har i mobilen. Som när man loggar in på sin bank.
I en artikel som du var med i i Dagens Industri nämns det om ett Api. .Det sades att det kunde hjälpa ägaren av chipimplantat att kunna använda många olika applikationer samtidigt.
Det är en intressant diskussion. Det är något som vi hoppas på att kunna erbjuda. Antingen gör vi eller någon annan det. Det är egentligen först där som jag ser styrkan i användningsområdena. Jag kan gå till mitt gym och säga att jag vill använda mitt chipp för att komma in där. Då lägger de in mitt chip id i sitt system. Det är lite besvärligt. Jag tycker inte att jag ska behöva gå till mitt gym och be dem göra nånting. Jag vill inte behöva gå och prata med någon som inte förstår detta och behöva förklara det om och om igen. Det bör vara enkelt för användaren. Det tror jag att man kan göra genom att få med företag som tillåter enkel anslutning av sitt chip. För dig som användare skulle det kunna handla om att du har en app i mobilen . Ungefär som App store / Play butik där du kan säga att du tränar på Sats och hämtar appen. När du hämtar hem appen så vill du att ditt chip id ska kopplas ihop med Sats. Så när du går dit nästa gång så håller du upp din hand istället för att dra ditt kort. Så enkelt ska det vara. Vilket jag tror är fullt möjligt. Varje ihopparning kräver en unik lösning helt säkert och det är mycket jobb med det. Därför är det ingen enkel sak att göra, men det är vad jag tror krävs för att det här ska slå. Det måste vara enkelt för folk att koppla ihop tjänster med sitt chip.
Finns det i dagsläget aktörer, förutom bankerna, som är intresserade? Jag såg ett reportage om en kille som åkte med SAS och använde sig av ett chip.
Det är väldigt bra att det görs sådana experiment för det visar på nyttan och öppnar upp för möjligheten att kunna göra sådana anslutningar. SAS är absolut en sådan aktör. Deras syn på problemet är att deras kort, precis som kreditkorten, är krypterade. Datan på chipen är inte krypterade. Det krävs återigen ett system som tar hand om datan och krypterar det som synkas till chipet. Det kan inte vara fyra, fem olika aktörer på detta utan måste skötas centralt. Och den som gör detta först kommer antagligen att bli störst.
Och då är er förhoppning att det blir ni på DigitasLBi?
Det återstår att se.
Men det måste vara en vision som ni har?
Jo men absolut. Men det finns flera andra initiativ som är långt gångna, fast de har lite annat fokus. Speciellt det här med krypteringen. Det är intressant för att så här funkar det idag: du får ett nytt kreditkort, datan som finns på det kortet är krypterat, vilket görs av en maskin någonstans innan det skickas till dig. Vi hade kunnat göra precis samma sak antingen via en läsare kopplad till datorn eller via mobilen. Bara för att datan normalt sett inte är krypterad på chipet så innebär det ju inte att man inte kan kryptera datan på chipet. Det är fullt möjligt. Du kan synka vad som helst till chipet oavsett om det är krypterat eller inte. Så möjligheterna finns. Det gäller bara att få med rätt aktörer på resan. Det tror jag är en process vi kommer att få se då det är möjligt, men det kommer att ta tid. Under det här året så kommer vi se precis samma chip som du och jag har i våra händer men med ett tillägg. Det kommer att finnas en modul på dem som krypterar datan som synkas till chipet. Vilket då ger den extra säkerheten som gör att ingen kan ta din data och använda den på ett vettigt sätt. Det finns en aktör i Sverige som heter Fidesmo som använder sig av detta och fungerar som den centrala aktören, spindeln i nätet, som kopplar ihop tjänster med i deras fall ett plastkort. Plastkortet skulle mycket väl kunna ersättas av det nya chipet som kommer att komma i år. Fast det kommer nog inte att ersätta utan existera samtidigt med korten.
Då är det dags att uppgradera sig?
Ja om man vill gå den vägen. Det är ett steg i utvecklingen. Sen får man se vart nästa steg är. Jag vet inte... Framtidens chip kanske inte ser ut som de vi har idag. Nästa steg kanske är att få dem att kunna utföra ett antal uppgifter i kroppen. Biosensorer som läser av dina värden i kroppen osv. Och sen skickar datan för analys till exempelvis din mobil. Men då krävs det att man har processorkraft i chipet. Och för att det ska funka så krävs det batteri eller någon form av strömkälla. Här finns det en del intressanta saker att prata om. Det händer en hel del på det här området och det är i den här riktningen vi rör oss just nu. Nästa steg är aktiva chip. Det finns ett team i Washington som har tagit fram och visat på att det är fullt möjligt att hämta ström från wifi signaler. I Malmö finns det ett team som forskar kring och har en tes som de har bevisat teoretiskt, att man kan med hjälp av ett litet batteri i en kontaktlins lagra den ström som kontaktlinsen hämtar från glykosen som finns i ögonvätskan. Så där är då kroppen strömkällan. Så småningom kommer tekniken kräva mindre ström och forskarna kommer säkert att få fram bättre sätt att få mer ström. Nånstans så möts vi i mitten och då har vi en fungerande produkt som kan ”köra” inne i kroppen. Och där någonstans börjar det hända grejor som blir väldigt intressant. För än så länge är våra chip dumma. Riktigt korkade. De utför ingenting som inte kan utföras utanför kroppen. När vi når till den här punkten, vilket bara är en fråga om tid, då får du gärna ringa mig igen.
Hur blev du intresserad av detta med chipimplantat?
Jag har alltid tyckt att det är väldigt intressant med teknik och hur man kan använda den för att förbättra sig som människa. När jag var yngre kände jag inte till att det fanns något som heter biohacking. Det är ju relativt nytt. Om man sen tänker på de filmer och tv serier som gick när man var liten och som har inspirerat, tex Robocop eller Johnny Mnemonic , eller en som var ännu tidigare, 70 tals serien Six Million Dollar Man . Hollywood har tidigt haft det här begreppet att man skulle ha datorkapacitet i kroppen. Mötet mellan människa och maskin har jag tyckt varit superintressant under hela min uppväxt. Så när jag först fick höra om det här chipet som man kunde stoppa in i handen och börja prata med datorer, då var det givet, fanns ingen tvekan om att jag skulle göra det. Många höjer på blicken och säger: är du dum i huvudet? Men för mig har det varit helt naturligt.