Den dansande teckenspråkstolken

Så här i Mellotider går de flesta och väntar på den spännande finalen som sänds i TV lördagen den 12 mars, vilka var det nu som kom dit och vad ska de ha på sig? Mycket arbete ligger bakom lördagens sändning för alla inblandade, för det handlar ju inte bara om artisterna och deras bidrag. En som vet exakt hur mycket arbete det ligger bakom Mello och hur det kan bli när man slår igenom över en natt är “Den dansande teckenspråkstolken” Tommy Krångh som med dunder och brak slog till i hela Sverige och Eurovisionvärlden när han teckentolkade Melodifestivalen i SVT förra året.

- Ja, jag blev ju praktiskt taget ett jagat villebråd och det är ju roligt men det sätter ju sina krav på mitt liv och jag har ju ett jobb att sköta. Det blev lite av en chock så klart, som tog mycket energi och kraft… Sedan känner ju jag också att det forumet, melodifestivalen och min roll där var ju bara att vara tillgänglighetstolk. Vilket gör att jag idag känner att det är min egen artistkarriär jag vill satsa på. Jag kände att det fanns en massa förväntningar på de här uppdragen och jag kände att jag inte var tolk i de sammanhangen och då vill jag renodla det för mig själv också så jag kommer bara att göra artistgrejer och själv stå på scen, berättar Tommy.

Foto: Fredrik Kjellén

Du har arbetat som teckenspråkstolk under många år…

Ja, jag utbildade mig och blev färdig teckenspråkstolk för 31 år sedan och jobbade sedan som det men har blandat in en massa andra saker, just nu jobbar jag inte alls som tolk utan jag gör ju bara sådana här lyx uppdrag, ha ha. Bland annat så har jag jobbat på Länsteatern i Örebro och tolkat teaterföreställningar men nu kommer jag att minska på de här uppdragen ännu mer och kommer inte alls att tolka musik.

Vill du berätta något om din artistkarriär?

Nja, vi skickade in ett bidrag till årets melodifestival, som inte kom med… För ett par veckor sedan var jag med och gjorde en musikvideo, nu är det inte jag som sjunger men jag är skådespelare, jag tolkar inte utan de har satt in mig som skådespelare på teckenspråk, så det är jag som är huvudpersonen och inte det att jag tolkar någon video… Det är med en grupp som heter Svankropp, ett svensk-norskt indiepunkband, som alla vet vilka de är, ha ha. En väldigt rolig och explosiv inspelning kan man säga och skulle jag göra någonting så blir det för min egen skull och inte för tillgänglighetsgrejen…

Din tolkning av Magnus Carlssons låt Möt mig i gamla stan från förra årets Mello har över 3 miljoner visningar på youtube, hur känns det?

Ja, enligt Magnus Carlssons managementbolag så var det i maj förra året 22 miljoner delningar och det är ju fantastiskt och jätteroligt att låten fick ett sådant genomslag och mitt arbete kring det. Det har varit en otroligt spännande och utmanande period, för att slå igenom som jag gjorde det händer nog inte så väldigt många, det tror jag inte…

Hur mycket tid och förberedelser ligger bakom tolkningen du gjorde?

Folk blir väldigt förvånade när man berättar hur mycket timmar man lägger ner, jag lade ner ungefär tio till femton timmar per låt. Och då ska jag gå igenom min process och min tolkning, mitt sätt att uttrycka det. Vi är ju olika individer och jag gör det på mitt sätt, det tar ganska mycket tid…

Har du någon koll på vem som tar över efter dig och teckentolkar Mello i år?

Ja, det är exakt samma gäng som förra året men nu med en annan Tommy som tar över min plats, han heter Tommy Rangsjö och det ska bli kul att se!

Har du någon personlig favorit i årets upplaga?

I år…? Jag gillar Ace Wilder, den tycker jag är skön men jag gillar också Oscar Zia och Frans, det är de tre som är mina favoriter.

Vilken var din först köpta LP?

Det var faktiskt Teskedsgumman! Ha ha, jag fick en skivspelare en sådan där liten mono i plast som man kunde veckla upp och den första skivan jag fick då var Teskedsgumman. Sedan kom Alice Babs, det var inte jag som köpte dem utan jag fick dem. Den första som jag själv köpte på riktigt, det var nog… det måste ha varit en Abba-skiva, de har alltid funnits med!

Lite kort fakta:

Teckenspråket erkändes officiellt som språk i Sverige först 1981, då riksdagen erkände dövas rätt till teckenspråk som modersmål. Teckenspråket är dock inte internationellt utan skiljer sig från land till land och också dialektalt. Teckenspråket har en juridisk ställning som liknar de fem officiella minoritetsspråken, och kan därför i många fall ses som det sjätte minoritetsspråket i Sverige…

Posted in Nöje.