Henrik Blanckert – internationell säkerhetsexpert bokdebuterar

Reklam

Den internationelle säkerhetsexperten Henrik Blanckert bokdebuterar med sin terror-thriller Kuriren. Hans ordinarie arbete har tagit honom världen över, med längre nedslag i Australien och på Filippinerna. Han har arbetat med personskydd och som säkerhetskonsult åt företag i bland annat Somalia, Afghanistan och Irak. Han har även en lång karriär som djuphavsdykare på oljeplattformar i bagaget. Vi ville veta mer och gjorde det enda rätta, frågade honom.

Hur kom du in på det här med skrivandet?

Jag har alltid haft lätt för att uttrycka mig i skrift. Har aldrig skrivit en hel bok förut, men skrivit lite smågrejer för magasin. Att jag ville skriva en bok beror helt enkelt på att jag hade en historia att berätta. Som var delvis självupplevd och delvis påhittad. Den hade en röd tråd som var spännande och aktuell. En nutidshistoria.

Du blir lite av en variant på G W Persson?

Det hoppas jag verkligen. Att jag får trycka ner honom från tronen om ett par år. Ha ha. Det är ambitionen. Man ska alltid sikta högt.

Du har en uppföljare på väg?

Ja, första boken är bara halva historien och andra boken blir mer som del två, så det kommer att bli svårt om man inte läst första boken att gå direkt på tvåan. De som läser den här boken och tycker den är intressant kommer nog att hänga med i vad som händer i tvåan. Men vem vet, det kanske kommer en helt annan historia emellan...

Det är en rätt tuff berättelse…

Det är en ganska mörk historia. Som inte är sedd igenom censurerade linser utan visar hur det ser ut där ute. Utan att vara för överdriven med för mycket fiktion där det inte behövs. Det är en brutal historia om hur det fungerar. Men framför allt är det en personlig historia med mycket av mina egna funderingar, tankar och känslor som följt mig de senaste femton, tjugo åren.

När du jobbade inom säkerhet var det då som livvakt?

Livvakt är fel ord, det heter personskydd. Det stämmer. I vissa av de här områdena som jag arbetade i där kan inte individer, företag, politiska rådgivare eller hjälporganisationer röra sig utan en skyddsapparat. Och det är där vi kommer in i bilden.

Blir man lite yrkesskadad? Går man och är extra observant på eventuella faror när man är ledig?

Nej. Det kanske finns de som gör det, men jag tror inte man klarar av att hålla på allt för länge med det här om man tar med sig arbetet hem. Det dränerar för mycket energi om man ska bete sig på samma sätt hemma som man gör när man är ute och jobbar. Jag har alltid haft en ganska bra förmåga att separera yrkesroll och privatliv. Man kanske har ett bättre säkerhetstänkande än gemene man på gatan, men det är inte så att man slänger sig under en bil så fort en förgasare snedtänder. Man har nog bara en lite mer medvetenhet om sin omgivning utan att det blir för överdrivet..

Du har även djupdykt vid oljeplattformar, vad var dina uppdrag då?

Det är en bred arbetsuppgift. Allting för att olja eller gas ska kunna flöda fritt från djupet i havet till land behöver byggas, underhållas och inspekteras. Kan även vara bärgningsoperationer om t.ex. en båt sjunker. Ganska vanligt att när det blir för komplicerat för räddningstjänstens eller försvarets dykare så är det vi som tar hand om jobben. Andra avancerade bärgningar där de måste veta vad som gått fel, svarta lådor efter flygplanskrascher eller bärga omkomna. Det är ingen jättestor del av jobbet, men det sker då och då.

I både säkerhetsjobbet och som dykare måste man ha med sig folk som man litar på…

Det har man ju. När man jobbar i de här två olika branscherna så är det ganska små marginaler om det ska gå bra eller dåligt. Det är en förutsättning att man rör sig med folk som har samma säkerhetstänkande och medvetenhet, erfarenhet för att kunna minimera riskerna för att något ska gå fel. Och om något går fel så vet man att man har någon man kan lita på. Någon som kan hjälpa en om man själv behöver hjälp.

Jobben innehåller mycket research?

Allting handlar om säkerhetstänkande oavsett om det gäller att dyka eller skydda en person i ett konfliktområde. Man måste minimera riskerna genom att ta in så mycket information som möjligt om vad som ska göras. Se vilka potentiella risker som finns och försöka komma fram till vad som behöver göras för att de riskerna ska bli så små som möjligt.

Ett jobb som personskydd måste vara svårt att få ihop med en familj…

Jag har fru och två barn. Det är klart det har varit utmaningar under åren. Man är långa perioder hemifrån. Ibland har man känt sig lite vilsen. Man börjar klättra på väggarna när man har varit hemma för länge och när man väl är ute å jobbar längtar man hem. Spänningssökande har jag haft med mig hela livet och det kan ställa till det lite i familjelivet. Än så länge har jag familj i alla fall.

Tänkte att familjen kände oro när du är ute på uppdrag?

Det är klart att det finns lite oro. Mina barn är små och inte riktigt införstådda i vad jag håller på med. Jag har jobbat utomlands i tjugo år så det här har blivit mainstream. Min fru vet vad det handlar om. Det hade nog varit svårare om jag som medelålders man plötsligt fick för mig att jag skulle jobba utomlands stora delar av året. Men så länge vi har varit tillsammans har det varit den här livsstilen, så det har blivit en vana som blivit naturlig del av livet. Hur konstigt det än kan låta.

Det är lite som rockstjärnor som är ute och turnerar?

Jag hade hellre blivit rockstjärna, men det är kanske inte för sent än. Ha ha.

Terrorism är på agendan och man säger att bästa sättet att motverka den är att leva som vanligt. Är det något som du håller med om?

Jo det gör jag. Det finns ingen anledning att ändra sitt liv för att det finns ett antal idioter där ute som vill ändra på det. Självklart ska man vara uppmärksam om man är i stora folksamlingar, om det är nånting som man inte tycker passar in och ta åt sig varningar som polis eller myndigheter går ut med och ha det i åtanke. Vill man åka till Nice i Frankrike så ska man göra det även efter det som hände förra året. Vara uppmärksam och medveten om att det finns risker.

Har du själv någon favoritförfattare?

Nej, det har jag väl inte. Läser jag böcker har det mest varit biografier. När man är ute och jobbar blir det lättsamma och roliga böcker som kan liva upp situationen. Jag gillar att läsa rock biografier, om deras galna liv, sex, drugs and rock´n´roll. Det är roligt att läsa om det när man är ute i vår mörka värld. Ger livet lite balans.

svip.se vill tacka Henrik Blanckert för att du ville dela med dig av dina erfarenheter och ser fram mot kommande böcker.