Befrielsefronten (recension)

Reklam

Maria Sveland gör sin debut som dramatiker i föreställningen Befrielsefronten som satts upp på Örebro Läns Teater och med en handling som även utspelar sig i Örebro som också är hennes hemstad.

En serievåldtäktsman härjar i Örebro och alla kvinnor uppmanas av polisen att stanna hemma om kvällarna och tillta försiktighetsåtgärder dagtid. Rädslan, men också frustrationen bland kvinnor i staden växer. Varför ska kvinnor hålla sig undan när det är män som våldtar? Borde det inte vara männen som får utegångsförbud? En liten grupp kvinnor tar till radikala åtgärder. Maskerade går de ut varje natt och misshandlar en slumpvist utvald man som råkar befinna sig på fel ställe. Och de tänker fortsätta tills serievåldtäktsmannen åker fast.

Foto: Kicki Nilsson / Icon Photography

Som huvudperson i föreställningen står journalisten Anna som just återvänt till sin hemstad och skeptiskt ifrågasätter både polis, nyhetsbevakning och befrielsefronten. Snart börjar hon också ifrågasätta sin egen självbild och börjar se händelser från sitt eget liv på ett helt nytt sätt.

Befrielsefronten är inte mindre än en fantastisk föreställning! En kör som fick nackhåren att resa sig med gamla amerikanska gospelhymner blandat med rocklåtar av Broder Daniel och Patti Smitt feat Bruce Springsteen. Föreställningens tema är tungt och otäckt, men lyfts av de komiska inslagen då Lo Kauppi, Malin Berg och Parwin Hoseinia som tre radikala feminister kidnappar journalisten Anna och försöker omvända henne. Helt galet blir det! Väldigt roligt. Roliga och skitbra är även teckenspråkstolkarna, Tommy Krångh och Helena Wästerborn, som interagerar med skådespelarna på scen. Inte minst när Tommy Krångh, som är man, tolkar Malin Bergs uttryck som gynekolog och undersöker en patient med oro för sin ”fittlukt”. Jag kan inte tänka mig att man någon annanstans i Sverige hittar en teaterscen med så bra tvåspråkig underhållning som i Örebro. Komiken som teckenspråkstolkarna tillför underhåller både de som kan och inte kan teckenspråk.

Foto: Kicki Nilsson / Icon Photography

Frågan genom hela handlingen är: Måste man ta till våld för att stoppa ett förtryck? Jag väntade på en slutsats, men får ingen. Frågan rinner ut i sanden lite medan man matas av feministiska analyser. Att låta kvinnorna i föreställningen vända på steken och göra män i Örebro till offer är i alla fall ett effektivt sätt tydliggöra samhällets skreva agerande kring sexuellt våld och vad det gör med offren och alla oss andra, kvinnor som män.

Gästskribent: Frida Inghamn